Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Soran Ismail har efter anklagelserna tagit ett steg tillbaka från rampljuset. Bild: Yvonne Åsell/SvD/TT

Soran Ismails anklagare döms för förtal

Kvinnan som anklagat och anmält komikern Soran Ismail för att ha utsatt henne för sexuella övergrepp döms nu för grovt förtal till villkorlig dom.
Hon tvingas betala 50 dagsböter och närmare 50 000 kronor i skadestånd.

Det var under Metoo-hösten 2017 som en kvinna anklagade Soran Ismail för våldtäkt i ett Facebookinlägg där hon uppgav att komikern ska ha utsatt henne för sexuella övergrepp i över ett år.

LÄS MER: Soran Ismail talar ut – anklagad för våldtäkt

Anklagelserna ledde till en förundersökning som lades ner 2018. I höstas anmälde Soran Ismail kvinnan för grovt förtal, och under måndagen kom domen.

Solna Tingsrätt dömer kvinnan för grovt förtal till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor. Tingrättens motivering lyder:

”Brottet bör bedömas som grovt eftersom inlägget avsett mycket allvarligt brottslighet, fått stor spridning samt lett till stor skada för Soran Ismails privata liv och yrkesverksamhet.”

Soran Ismail ska ha sökt ett skadestånd på sammanlagt 113 650 kronor.

Hade en relation med kvinnan

Soran Ismail har själv beskrivit relationen med kvinnan som en "vänskapsrelation som också var sexuell". De ska ha träffats mellan 30 och 40 gånger under en ettårsperiod.

Enligt tingsrätten ska faktumet att kvinnan valt att publicera Ismails namn i samband med inlägget ligga som grund för att ett brott begåtts.

– Det är självklart att kvinnan hade rätt att lämna uppgifter om sexuella övergrepp, såväl i Facebookgruppen som på andra ställen. Men hon skulle inte ha pekat ut mannen, det var inte försvarligt, säger Mattias Möller, rättens ordförande, i ett pressmeddelande.

Kvinnan nekar till brott och vill inte betala skadeståndet, men medger att det hon som publicerade inlägget på Facebook.

Fakta: Så behandlas mål om förtal och grovt förtal

När åklagaren ska bedöma om det finns särskilda skäl för att väcka allmänt åtal har det betydelse vad det är för uppgifter eller bilder som har spridits, hur och till vem uppgifterna/bilderna har spridits och vad det har fått för konsekvenser för den utsatta personen. Ju allvarligare brottet är, desto starkare skäl finns det normalt för att väcka allmänt åtal.

Exempel när det kan vara påkallat att åklagare väcker åtal:

Stor spridning (exempelvis på internet) av påståenden om att en person har begått ett allvarligt sexualbrott.

Det krävs inte alltid stor spridning (alltså att uppgifter sprids till många personer) utan i vissa fall kan det göra brottet särskilt allvarligt om påståendena lämnas till personer som känner den som utsätts för förtalet (exempelvis arbetsgivare, arbetskamrater eller familj).

Källa: Åklagarmyndigheten

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.