Jacob Mühlrad berättar med inlevelse om att ha musiken som religion. Det är på många sätt ett mycket sympatiskt sommarprat som är behagligt att lyssna på. Han tar oss med på en resa från den stökiga hemmiljön som barn, genom de olika musikutbildningarna, och steget till att komponera på egen hand. Han berättar om sin judiska bakgrund och hur musiken blev hans tillflyktsort när allt annat kändes hopplöst.
Nördiga detaljer
Men Jacob Mühlrad fastnar allt för ofta i nördiga detaljer som inte alltid känns varken intressanta eller relevanta för hans historia, och stundtals undrar man om programmet mest riktar sig till musikteoretiker.
Morfadern som överlevde koncentrationslägret
Visst glimmar han till när han berättar om sin morfar som överlevde koncentrationslägret Bergen-Belsen. Men tyvärr känns det som att morfadern mest får plats i sommarpratet i brist på dramatiska episoder ur Jacob Mühlrads eget liv.
Berättar om sin scenskräck
Som mest känslosamt blir det när han berättar om kampen mot sin egen scenskräck, och det är då som först man märker vilken bra berättare Jacob Mühlrad faktiskt är när han lägger manken till.
