Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sommar i P1: Evin Ahmad

Evin Ahmad berättar om vägen in i skådespeleriet, om panikångest och om att hitta sin egen röst. Det är ett hela tiden intressant Sommarprogram, skriver GP:s recensent Hanna Tornbrant.

Hon var 15 och skulle på audition, fast förvissad: Evin Ahmad är ingen man tackar nej till. Och visst fick hon rollen i Ett öga rött, det blev Guldbaggegala, hon hade råd att köpa "en vettig vinterjacka" och blev igenkänd. Efter andra försöket kom hon in på scenskolan.

I dag är hon 27 och alla är överens, Evin Ahmad är ingen man tackar nej till. Ordet framgångssaga värjer hon sig mot, precis som hon värjer sig mot alla slags stereotyper, och det märks att hon brottas med detta att vi så lätt placerar varandra i olika fack.

Men lyckosam är hon, och begåvad. Med framgångar på Folkteatern i Göteborg (Hamlet, Marie Antoinette till exempel), med hyllade filminsatser och bokdebut i höst. Hennes sommarprogram är utan uppehåll intressant lyssning, inte minst reflektionerna kring scenskolan där man "ska slicka allas röv och prata på ett visst sätt", en plats där hon ändå lyckades hitta sin egen röst.

Men allra mest bränner det till när hon formulerar sig kring representation, kring intrampade könsroller, när hon berättar om sin följeslagare panikångesten – och om skådespeleriets vidunderliga effekt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.