Att författaren och illustratören Emma AdBåge försvarar barns rätt att få leka fritt, och utveckla sin fantasi bortom vuxnas förmaningar och rädslor, vet alla som läst hennes underbara bok ”Gropen”.
I sitt Sommar i P1 återkommer hon till ämnet: vuxna med makt över barn. Vuxna som vet precis hur det ska vara, som stelnat i praktiska mönster och beteenden.
Vem?
Emma AdBåge arbetar som författare och illustratör. Att betrakta människor är det bästa hon vet.
Hon är 37 år, föddes i Linköping och har nyss flyttat tillbaka till Östergötland.
2018 vann hon Augustpriset för boken ”Gropen” – om barns rätt att få leka vad och var de vill.
Hon har även belönats med Lennart Hellsingpriset och Elsa Beskowplaketten.
Debuterade som 18-åring och har sedan dess hunnit skriva en rad böcker samt illustrerat andras verk.
Hon gläntar på dörren till barndomen: vi ser en introvert iakttagare ”dålig på att vara barn – om man med barn menar att vilja leka mycket och efter skolan och sånt.” I stället hade hon fullt upp med att sortera dagens intryck.
AdBåge spelar upp flera starka scener ur verkligheten, där vuxna tanklöst vingklipper barn med obetänksamma kommentarer. Vi rör oss mellan hybris och tvivel i programmet som efter en trevande, redovisande start blir friare och mer rapsodiskt.
Låtvalet är genomgående elegant, från Bob Hund till The Knife.
Ateljén har betydelse, liksom naturen och soptippen där särskilt det ofräscha, spruckna, slitna, ouppackade zoomas in. Som ett flugpapper absorberar hon vårt mänskliga beteende på gott och ont: suger åt sig det sorgliga, fnissiga, underbara, deppiga, smärtsamma.(Och ja, hon gillar upprepningar.)
Skrivprocessen jämför hon med att bygga lego. ”Lyllos mig som har barn som läsare” säger hon, märkbart stolt över sitt bildberättande. ”Det är annat det än att bli läst en enda gång av en färdig, torr vuxenhjärna.”
Sommarpratare 22/7: David Sundin, komiker, programledare, manusförfattare
