”Skymningsflickor” pjäs om unga prostituerade i Haga

Pjäsen ”Skymningsflickor" kretsar kring prostituerade i Göteborg i slutet av 1800-talet. Bernhardina var en av dem. Hon levde i misär, raggade kunder på värdshus, krogar och längs alléerna. GP fick en rundvandring i Bernhardinas kvarter i Haga med kriminologen Jan Palmér som gjort research till pjäsen.

ANNONS
|

Bernhardina Vilhelmina Andersson Öhrn är femton år när hon flyttar hemifrån. Tre år senare återfinns hon i Majorna där hon och andra kvinnor prostituerar sig. Mellan Lotsgatan och Styrmansgatan ligger krogbordellerna Hoppet och Ankaret. Ordet bordell används i och för sig inte än, men unga kvinnor – de flesta fattiga och från landet – inkvarteras i enkla rum ovanför krogar och värdshus där de får mat och husrum i utbyte mot sexuella tjänster.

Som 18-åring flyttar Bernhardina vidare till Bergsgatan i Haga – ett annat ökänt tillhåll i Göteborg för tjuvar och prostituerade.

– Samhällets syn på prostitution vid den här tiden är att den inte går att utrota. Männen som uppsöker de unga flickorna ifrågasätts aldrig. Istället läggs all skuld på kvinnorna, som anses liderliga och lössläppta till sin natur, berättar kriminologen Jan Palmér och skakar på huvudet åt dubbelmoralen.

ANNONS

Att sälja sin kropp är inte kriminellt, men anses skamligt och stigmatiserande. De prostituerade tvingas följa en mängd regler och förordningar, annars kastas de i fängelse för lösdriveri. De registreras av polisen och undersöks regelbundet av läkare.

– En eller två gånger i veckan var de tvungna att infinna sig på poliskontoret, som låg på Sillgatan (nuvarande Postgatan) och senare på Spannmålsgatan. Längs vägen utsattes de för allmänhetens spott och spe, säger Jan Palmér som själv har ett förflutet inom polisen och ekobrottsmyndigheten.

Problematiken från förr känns igen idag

Som ”historienörd” har han alltid intresserat sig för Göteborgs lokalhistoria, läst böcker om människoöden och om platser. Idag driver han företaget Crime walks där han leder rundvandringar i grupp och berättar om Göteborgs kriminalhistoria.

Det var i samband med dessa vandringar som han och Annika Banfield träffades. Nu har han försett henne med fakta till pjäsen ”Skymningsflickor” som spelas på Esperantoscenen (tidigare Teater Uno). Där möter publiken Bernhardina och tjuven Nikolaus Svensson som hon träffar på fattighuset Gibraltar. Han är lite av ett original och Hagaförsamlingens kvinnor försöker gång på gång hjälpa honom till ett hederligt liv. Ändå åker han ofta fast och sitter i fängelse.

I pjäsen spelas han av Jan Ericson, som nyligen sågs i föreställningen ”Amman” på Hagateatern.

ANNONS

– Nikolaus är ju lite av en hederlig tjuv, om det går att säga så? Stal persedlar men skadade aldrig någon. Han var utbildad smed också, och till sist skärpte han väl sig, säger Jan Ericson.

Bredvid honom i salongen sitter Anjelika Roberts som fått huvudrollen som Bernhardina.

– Det är jättekul och jag har lärt mig väldigt mycket om min egen stad, säger hon.

– Sedan tycker jag också att det är viktigt att det kommer fram i ljuset hur de här flickorna hade det och hur de levde. Vi brottas ju med liknande problematik i dag, med trafficking, flickor som utnyttjas via nätet och i lägenhetsbordeller.

Pjäsen är slutsåld – men sätts upp på nytt i augusti

Även Björn Kinder har kommit till teatern för att repetera. Hans roll är som friherre Guldsporre. En ”lättfotad och inte så smart herre, som tycker om damer och har mycket pengar”.

Medan GP är på besök repeteras bland annat ett slagsmål. Bernhardina söker upp bordellmamman Sump-Eva för att kräva tillbaka pengarna hon tjänade innan hon åkte dit. Men hon möts bara av hånskratt.

Biljetterna till ”Skymningsflickorna” såldes slut direkt och pjäsen sätts upp igen i augusti. Dessutom kommer en kortare version att framföras i Bältesspännarparken i sommar.

– Jag har ju skrivit om kvinnoöden tidigare och lyfter gärna fram bortglömda kvinnor ur lokalhistorien, säger regissören Annika Banfield som för två år sedan satte upp föreställningen ”Emerentia – Göteborgs okända hjältinna” i Kronhuset. Tidsepoken var då 1600-tal och krigshjältinnan Emerentia Krakow stod i fokus.

ANNONS

– Den här gången handlar det om unga kvinnor utan makt, som inte blev synliggjorda alls, utan närmast föstes undan.

Skymningsflickor

Vad: en pjäs om Bernhardina Vilhelmina Andersson Öhrn med flera prostituerade i Haga och Majorna i slutet av 1800-talet. Bygger på verkliga personer. I pjäsen får vi även följa tjuven Nikolaus Svensson öde.

Var: spelas på Esperantoscenen (tidigare Teater Uno) vid Esperantoplatsen.

När: från 16 till och med 26 mars. Därefter återkommer föreställningen i augusti.

Hur: med engagerade skådespelare och statister. För manus och regi svarar Annika Banfield, som fått benägen hjälp med research av kriminologen Jan Palmér, numera är VD för Crime walks.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS