I början av 2000-talet gav Julie Otsuka ut romanen När kejsaren var gudomlig. Boken handlar om en amerikansk familj med japanskt ursprung som placeras i interneringsläger under andra världskriget. Publiceringen ledde till en stor debatt om hur USA:s regering behandlat den japanska minoritetsbefolkningen under kriget, och minnet av läger på amerikansk mark rörde upp starka känslor. Nu är interneringarna aktuella igen i och med den uppmärksammade antologin Can it happen here? Authoritarianism in America. Med boken vill några av världens mest framstående samhällsvetare och jurister besvara en enkel fråga: kan USA bli en auktoritär stat? En del svarar ja, andra nej. Flera författare är rädda att vi kan se amerikanska massinterneringar igen. Den här gången av muslimer.
LÄS MER: Julie Otsukas gripande skildring av ett skrämmande historiskt skeende
Sammanlagt sattes mer än 110 000 ”japanska” amerikaner i läger. Två tredjedelar av dessa hade amerikanskt medborgarskap, och många hade aldrig satt sin fot i Japan. De var inte misstänkta för något brott – det var det japanska ursprunget som låg till grund för beslutet. I ett gripande kapitel diskuterar Harvardprofessorn Martha Minow det rättsliga efterspelet till händelserna. Den exekutiva order som låg till grund för beslutet prövades och upprätthölls av högsta domstolen.
Trots att det sedan dess funnits en bred samsyn kring att interneringarna varken var nödvändiga eller humana har beslutet aldrig rivits upp. Därmed blir den obehagliga historien relevant även i vår tid. Ingenting hindrar att lagen används som en rättskälla i det amerikanska rättsväsendet.
Auktoritär disposition
Bruce Ackerman, professor vid Yale, är en av författarna som tar fasta på det. En amerikansk president kan ensam ge order om att fängsla misstänkta terrorister utan rättegång, kanske med lagligt stöd. Den tidigare interneringslagen kan vara prejudicerande. Ackerman medger att det i extremfall kan vara motiverat med ett mindre antal fängslanden, men understryker att det i nuläget saknas nödvändiga mekanismer för att kontrollera presidentens makt.
Beteendevetaren Karen Stenner och socialpsykologen Jonathan Haidt försöker i sitt kapitel förklara varför auktoritära ledare blivit allt mer populära. De spårar anledningen till att omkring en tredjedel av alla människor har en ”auktoritär disposition”. Med hjälp av ett imponerande dataset visar Stenner och Haidt att människor med det personlighetsdraget i större utsträckning röstade för Donald Trump, Marine Le Pen och Brexit. I lugna tider ”aktiveras” inte dispositionen, men när dessa människor upplever sin värld som hotad dras de till auktoritära ledare.
LÄS MER:Spretigt om hoten mot den liberala demokratin
Can it happen here? är både tung och skrämmande läsning. Som svensk slås man av att de författare som trots allt ser ett auktoritärt USA som otänkbart i stor utsträckning sätter sin tilltro till maktdelningsmekanismer som saknas i vårt politiska system. Om Stenner och Haidts har rätt innebär det att en stor andel av svenskarna under ”rätt” omständigheter skulle stödja auktoritär politik. Vi måste stå bättre rustade innan det händer.
