Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sjöfartsmuseet satsar <br>på förnyelse

Ett maritimt kulturhus som fungerar som en brygga mellan havet, människan och sjöfarten. Så kommer framtidens Sjöfartsmuseum att se ut om förnyelseprogrammet blir verklighet, enligt museichefen Anna Rosengren.
Museichef Anna Rosengren är full av entusiasm. Hon har just presenterat förnyelseprogrammet som museet har arbetat med under ett år för de två huvudmännen. Gensvaret var genomgående positivt, både från kulturförvaltningen med ansvar för museets verksamhet och Stiftelsen Styrelsen för Sjöfartsmuseet Göteborg som äger fastigheten och samlingarna. Men ännu är det en lång och osäker väg fram till mål.
- Vi vill sätta människan i centrum, både i vår utställningsverksamhet och när det gäller besökarna. Museet skall fungera som en arena för många och ta upp breda allmänmänskliga frågor med anknytning till sjöfart, säger Anna Rosengren.
Hon vill ha ett funktionellt museum, i dag är Sjöfartsmuseets lokaler otidsenliga och svårjobbade. Museet skall också bli bättre på att lyfta fram den moderna sjöfarten och havsmiljön. Vatten som kulturbärare är ett spännande tema att spinna vidare kring. 2006 års stora utställning Hamnarnas musik är ett exempel på hur museet vill arbeta i framtiden. En utställning, men också workshops och konserter på gräsplanen utanför. På så sätt har museet också blivit synligare och fungerat som en mötesplats för fler.
- Det betyder inte att vi inte skall använda våra samlingar. Samlingarna kommer att ses över, registreras och kompletteras. De är förutsättningen för museets verksamhet, men det handlar om hur man väljer att presentera dem, säger Anna Rosengren.
Som ett exempel berättar hon att de har sökt pengar för att digitalisera museets Svenska Amerika Linien-samling. Den kan sedan ligga till grund för research med nya infallsvinklar och med en ny basutställning som avslutning. Föremålen skall ges liv, bland annat genom tätare kontakter med sjöfarten, organisationer och intresseföreningar. Anna Rosengren är övertygad om att till exempel Sjömanskyrkan har berättelser och levnadsöden att förmedla.
- Museet har inte alla svar. Så tänkte man förr. I dag handlar det om kommunikation med människor och om ett annat sätt att se på lärandet.Vi lär hela tiden och på olika sätt. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för människor att tänka själva och väcka intresse för nya frågor. Museerna måste våga öppna upp och släppa in för att överleva, säger Anna Rosengren.
Barn och unga är en självklar målgrupp som Sjöfartsmuseet vill satsa mer på. De riktigt unga är redan trogna besökare, svårare är det att locka dem mellan 15 och 25 år. Här har museet börjat etablera kontakt, något som resulterat i två aktuella utställningar. Tre skolor har byggt modeller av framtidens museum och så Overbored, ett samarbete med Ungdomssatsningen där ungdomar själva har format utställningen och ansvarat för genomförandet på alla plan.
- Jag är djupt imponerad av deras arbete, säger Anna Rosengren.
Sedan några år finns det ett uppdrag från kulturnämnden om ett förnyelsearbete på flera av kommunens kulturinstitutioner. Men även sjöfartsnäringen har visat intresse för ett modernare Sjöfartsmuseum, bland annat genom att arbetet med förnyelseprogrammet har betalats av Stenakoncernen.
Om kulturnämnden inte har några invändningar mot den nya färdriktningen går museet vidare och söker extern finansiering för en om- och tillbyggnad uppskattad till 60 miljoner kronor. För att utveckla verksamheten behövs ytterligare några tiotal miljoner.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.