Victoria Greve: Sexismen mot Spice Girls var en del av barnkulturen

En ny dokumentär sätter 1990-talets musikbransch och fenomenet Spice Girls i hård blixtbelysning. Victoria Greve påminns om hur den närgångna granskningen av kvinnokropparna gick igen i tidens barnkultur.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

När jag var elva ingick jag i ett av två rivaliserande Spice Girls-gäng i min klass. Vi uppträdde på skolans terminsavslutningar där vi turades om att mima till ”Wannabe” och tog rollerna som Sporty, Posh, Baby, Scary och Sexy (hur märkligt det än låter för ett barn att självidentifiera sig som det).

Den brittiska tjejgruppen slog igenom 1996 och blev ett globalt världsfenomen som förvred våra tweenhjärnor och hypnotiserade oss i minst ett års tid.

Inte bara med de skolgårdstralliga hitlåtarna och slagordet ”girl power” som de plankat från riot grrrl-scenen, utan lika mycket affischerna, dockorna och t-tröjorna med Spice-tjejernas ansikten på.

ANNONS

LÄS MER:Tveksamt att Netflix pekar ut Skandiamannen som mördare

När jag ser dokumentärserien ”Spice Girls” som släppts på SVT Play slås jag av hur lite som faktiskt handlar om musik. Det som står ut är sexismen och den krassa medielogiken.

Spice Girls uppstod ur ”ladette”-kulturen. Unga, brittiska arbetarklasskvinnor som blev lika fulla som killarna och festade lika hårt som killarna, drog lika grova sexskämt och inte brydde sig om de råkade visa brösten. Tänk Geri som pussar prins Charles och nyper honom i rumpan under Royal Gala.

Nyckelorden här är ”som killarna”

Nyckelorden här är ”som killarna”. För precis som för ladettens välkammade lillasyster, den karriärklättrande girlbossen som slog igenom i självhjälpsböcker på 2010-talet, gällde det att ta sig fram på männens villkor.

Bakom de färgstarka kvinnorna i Spice Girls fanns också en stor skara män. Från far och son-duon som ordnade auditions och satte ihop gruppen utifrån poängsystem där utseende, sångröst och personlighet rankades till låtskrivare och nöjesjournalister.

Ingen hade några problem med att slå mynt av ”girl power”. Det höll tills Spice Girls faktiskt sparkade sin kända manager för att själva ta kontroll över karriären. Då blev tonen i tabloiderna råare. Medlemmarnas vikt, eventuellt hängiga bröst och sexualitet blev fair game att göra rubriker på.

Det var en del av tidsandan. Den närgångna granskningen av kvinnokroppen gick igen i tjejtidningarna, även om tonen var mjukare när de vände sig till oss, deras unga målgrupp.

ANNONS

Tidningar som Frida och Veckorevyn varvade kändisreportage om Spice Girls med att tipsa om hur vi skulle göra för att bränna fett. Lotta Ilona Häyrynen skriver starkt i en personlig essä i tidningen Arbetet hur den tiden skadade hennes självbild som barn och ung vuxen.

För den elvaåring jag var då visade Spice Girls att kvinnor inte behöver vara goda och moraliska, utan kan gilla att ha kul och gasta lite.

Jag är glad att den tiden är över. Men för den elvaåring jag var då visade Spice Girls att kvinnor inte behöver vara goda och moraliska, utan kan gilla att ha kul och gasta lite. De vidgade utrymmet för unga kvinnliga artister som kom efter dem.

Pressen att ha ett visst utseende finns kvar. Men dagens tweens växer upp med idoler som har mer makt över hur de framstår. På sina egna sociala medier kan de själva publicera skvallret om sina liv och ge svar på tal när någon ger sig på dem.

LÄS MER:Så får du ditt barn att lyssna på bra musik

Zara Larsson som öppnade sin ”Poster girl tour” på Scandinavium i helgen är en sorts arvtagare som inte alltid behöver framstå som så duktig. Hon som pratat öppet om att röka gräs och dubbade 2021 till sitt alkoholår. När hennes creative director hånade hennes armar sparkade hon honom direkt i sina stories på Instagram.

Utrymmet att vara inte ladette eller girlboss utan människa har blivit lite, lite större.

ANNONS

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS