I bokhyllor över hela landet står våra uppslagsverk och samlar damm, i stället vänder vi oss till de virtuella uppslagsverken - och då helst de som inte kostar något. Även kartan över ordboksutgivningen har helt ritats om: den lilla utgivning av tvåspråkiga ordböcker som överlevt branschens stålbad har framförallt gjort det i digital form.
- Allt finns på nätet, sammanfattar Lina Wijk, publicistiskt ansvarig på Bonnier Fakta, situationen.
Bonniers släppte taget om sin stora uppslagsbok 2007 och har i princip helt lagt ner utgivningen av övriga böcker i genren.
Uppslagsverket framför andra, Encyclopedia Britannica, höll ut till 2010, då den sista tryckta upplagan kom.
Den sista upplagan av svenska Nationalencyklopedin, en nedkortad version, kom för sex år sedan och redaktionen har krympt till åtta fast anställda.
- Vi har klarat övergången till digital verksamhet ovanligt bra, det är inte många som lyckas ställa om, säger Jonas Gruvö, chefredaktör för Nationalencyklopedin.
NE kom ut i närmare 200 000 exemplar, en unik upplaga i sammanhanget. En komplett uppsättning av NE i bokhyllan var en tydlig statusmarkör. I dag dör den privata marknaden långsamt ut, antalet privata prenumerationer har länge minskat stadigt för att nu ligga ganska stabilt på 13 000. I stället har skolorna blivit verksamhetens grundstomme.
- Det är inte så att de här böckerna inte behövs i dag. Men det räcker med en bok inom varje område. Vi ger oss inte in i konkurrensen med Svenska Akademiens Ordlista eller med Motormännens vägatlas, säger Lina Wijk.
Wikipedia har ersatt våra uppslagsverk, vi tittar på Google Maps i stället för i vår atlas och vi vänder oss till översättningssajterna i stället för ordböckerna. På Norstedts Ordbok, som är det förlag som distribuerar Akademiens ordlista, säger chefen Håkan Nygren att det är omöjligt att sia om framtiden. Förlaget är i princip ensamma utgivare av tvåspråkiga ordböcker på en marknad som övriga förlag har gett upp. Trots det närmar man sig en punkt där det börjar bli svårt att ge ut ordböcker på kommersiell basis, oavsett om det gäller tryckt eller digital form.
- Vi kan inte planera för vad vi ska göra om två år, vi vet inte hur det ser ut då, säger han.
Men i en föränderlig digital tid verkar vårt behov av en trygg hand bestå. Håkan Nygren tror att den unika ställning som Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, har hänger ihop med den svenska språkpolitiken.
- Jämfört med Frankrike, där man har tydliga officiella riktlinjer, har vi en ganska liberal språkpolitik i Sverige, vi utgår från hur ord och uttryck används. Då uppskattar många att det finns en tydlig ordlista, något att hålla sig i.
Den nya utgåvan av SAOL är den 14:e i ordningen - och inte den sista enligt Sture Allén, professor i språkvetenskaplig databehandling och akademiledamot. Den stora frågan nu är hur man ska balansera den tryckta ordlistan och ordlistan på nätet.
- Ja, upplagans storlek är en sak, men att den ska finnas tillgänglig i tryck är ganska säkert. Det är länge sedan man började tala om "det papperslösa samhället". Det som har skett är att vi har mer papper än någonsin, det var en fantasi som gick i stöpet.
Fakta: Extra många nya ord
Svenskans nya könsneutrala pronomen har blivit en nyhet långt utanför landets gränser. "Trots att det varit en del av vokabulären under decennier blev det vanligt först runt 2000 då transsexuella kretsar gjorde anspråk på det" konstaterar brittiska BBC.
Hur är det då möjligt att ett språk som enligt förra upplagen av SAOL (2006) ansågs ha cirka 125 000 ord nu berikas med hela 13 000 nya? Enligt redaktören och språkprofessorn Sven-Göran Malmgren brukar varje ny upplaga utvidgas med drygt 10 000 ord, även om den 14:e upplagans ökning är den största sedan 1950-talet.
Datamoln och rutavdrag
Bland tillskotten finns visselblåsare, livspussel, datamoln, rutavdrag, bloggosfär, förtidsrösta, regnbågsfamilj, vobba och överklassafari. Cirka 2 000 av de nya orden är så kallade artikelverb, som exempelvis "hålla med" och "ligga i", som inte funnits med tidigare. Ytterligare 500 är namn på världens länder som inte heller platsat förrän nu.
Nytt i år är också att de allra flesta ord får betydelseangivelse.
- Folk i allmänhet använder SAOL som betydelseordbok och då kan man lika gärna ge betydelse. Vi har också givit ut en mycket tjockare betydelseordbok i två band, men folk hittar inte fram till den.
Same och rom
Nytt i den 14:e upplagan är också att redaktionen i större utsträckning än tidigare rekommenderar alternativ till kränkande ord, det vill säga same i stället för lapp, rom i stället för zigenare. De allra flesta tipsen på bättre alternativ finns dock efter engelska ord: exempelvis styrekonom i stället för controller.
Bland de 9 000 ord som strukits finns, enligt metro.se, "tveksamma" sammansättningar som negerboll och zigenarblod.
Fakta: Svenska Akademiens ordlista
Den nya utgåvan av SAOL kommer den 15 april och är den fjortonde i ordningen.
SAOL-appen är populär, enligt den senaste statistiken har den laddats ner en halv miljon gånger. Den nuvarande appen är gratis, men huruvida nästa SAOL-app blir gratis eller ej är inte klart, inte heller när den kommer.
Den nya utgåvan av SAOL kommer att kosta omkring 200 kronor, ett mycket subventionerat pris.
I SAOL är stavning och böjningar det centrala, med vissa förklaringar för att precisera vilka ord som avses.
Svenska Akademien ger också ut definitionsordboken Svensk Ordbok, där tyngdpunkten ligger på ordens betydelse och användning.
Svenska Akademiens nästa app blir Svensk Ordbok, som kommer att lanseras någon gång under året. Den kommer att kosta 49 kronor.
