Invånarna i den toscanska staden Siena var bland de första att höja sina röster. Natten mot torsdagen började klippen att spridas på sociala medier där flera människor stämde upp i stadens egen hymn ”Viva la nostra Siena”.
– (skratt) Underbart! Jag såg ett av klippen i går och blev alldeles varm, säger Marita Rhedin, doktor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.
Blev du överraskad?
– Ja, det blev jag faktiskt. På ett positivt vis. Men sång och musik är ju ett väldigt kreativt sätt att möta det faktum att man är satt i karantän.
En slags motståndshandling mot det rådande läget?
– Så kan man absolut beskriva det. Det finns massor av forskning kring sambandet mellan musik och hälsa.
"Känslorna måste ut"
Marita Rhedin är specialiserad på den svenska vistraditionen och har även forskat på hur musik har stött den kvinnliga demokratirörelsen, men det råder inget tvivel om att musik kan förena alla möjliga människor i olika situationer. Även dem som satts i italiensk karantän av rädsla för sjukdomen covid-19 och väljer att plocka ut sina instrument och vädra stämbanden på balkonger och tak.
LÄS MER:Kollapsromantiken är livsfarlig
– Känslorna måste ut, på något sätt, och där fyller musiken en viktig funktion. Men musiken kan också fungera som tröst, både för dem som sjunger eller spelar och för dem som lyssnar. Dessutom är ju Italien sångens land och har en betydligt skönare temperatur än vad vi har här i Sverige just nu.
LÄS MER:Här är det senaste om coronaviruset
Trots det hoppas Marita Rhedin få se något liknande i Sverige, om utvecklingen skulle bli lika drastisk här som i Italien.
– Kriser föder kreativitet. Musik är inget vi dekorerar vardagen med, det är en helt grundläggande och central del i våra liv.
I Siena sjöng man ”Viva la nostra Siena”. Vilken låt tycker du att göteborgarna borde stämma upp i på sina balkonger om coronakrisen förvärras?
– Oj, vilken svår fråga ... det borde såklart vara en låt som spänner över både generationer och landsgränser. Låt mig se ... ja men säg "Fritiof och Carmencita" då. Den har ju lite av allt.
Från Siena till Sicilien
Det var som sagt invånarna i den toscanska staden Siena som var bland de första att höja sina röster.
Därefter spred sig musikklippen över landet och alltfler minikonserter ägde rum på balkonger och terrasser, där folk i karantän ändå kunde spela och sjunga tillsammans. Som här på Sicilien:
Eller här i Salerno strax söder om Neapel:
Allt är såklart inte guld som glimmar. Men även om framförandet kanske haltar något måste man ändå applådera viljan att vara med:
