Så gjorde vi: Knarrholmen-festivalen

För ganska exakt tio år sedan föddes en ny festival i Göteborgs södra skärgård. Fem år senare såldes hela ön för 48 miljoner kronor. En av Knarrholmen-festivalens grundare, Elin Hedman, berättar om en inte helt okomplicerad tid som festivalgeneral på en ö utan biltrafik.

ANNONS
|

“Så gjorde vi” är en serie på GP Kultur där vi intervjuar upphovsmännen bakom allt från kultiga detaljer till ikoniska verk.

”Jag och Rasmus Hansén hade länge pratat om att starta en festival. Vi hade tänkt att ta en roadtrip på vischan runt om Göteborg för att hitta något bra ställe men kom aldrig i väg. I stället startade vi en klubb ihop på Kontiki som hette Köket, eftersom alla människor alltid hamnar just i köket på hemmafester. Klubben blev jättelyckad och det visade sig att Johan Schmeling, som drev Kontiki då, också ville starta en festival.

Han hade en stammis med ingångar till Handels och IF Metall, som ägde Knarrholmen då. Så han kom från helt andra hållet: han hade en plats men inga samarbetsparters. Med Köket kunde vi visa att vi hade en känsla för bokningar och vad som funkade, så han frågade om vi var intresserade av att göra något ihop. Vi åkte ut till ön och när vi såg platsen och potentialen var det bara att köra.

ANNONS

LÄS MER:Så gjorde vi: Vågen på Nudiejeansens bakficka

Vi hade ett möte med Handels i Göteborg och när jag tänker på det i dag är det helt fascinerande att de sa ja. Vi var tre personer de inte kände och som aldrig gjort detta innan, men vi hade en go idé, mycket energi och kanske lite konsekvenstänk. Så vi hyrde hela ön. Efter det gick allt fort.

Fakta: Knarrholmen-festivalen

Arrangerades av Elin Hedman, Rasmus Hansén och Johan Schmeling på ön Knarrholmen i Göteborgs södra skärgård år 2011, 2012 och 2013.

Ön ägdes då av fackföreningarna IF Metall och Handels. Men 2014 beslutade de att sälja hela Knarrholmen till det privata byggbolaget BRA Bygg för drygt 48 miljoner kronor.

Under de tre åren växte festivalen från drygt 600 besökare till det tredubbla. Besökarna kunde bland annat se konserter med Jens Lekman, JJ, Icona Pop, Idiot Wind och Säkert!

Jag tror att det alltid är speciellt att arrangera en festival för det är så omfattande i logistik, men detta var dessutom på en ö där det inte går att köra bil. Det gick inte att svänga förbi Claes Ohlsson och köpa gaffatejp om något gick sönder. Vi gjorde inte ens en budget innan, vi tänkte att det måste funka och det gjorde det – vi gick ihop första året men det var inte så att vi plockade ut någon lön. Det var ett hjärteprojekt. Vi ville göra något bra.

Jens Lekman spelade alla tre år och jag tror att många artister gillade sammanhanget. De bodde ju också i de små stugorna utan toalett, det fanns inga delux-dubbelrum eller VIP-områden.

Ingen av oss har kvar gamla bilder från då, de ligger nog på en hårddisk någonstans. Då levde vi inte genom våra telefoner på samma sätt som i dag. Distinkta minnen från 2011 är att det var så nervöst att vänta in första båten med besökare. Det var så laddat och elektriskt och fantastiskt. Sen minns jag knappt någon spelning, eftersom vi var ansvariga för allt så höll vi mest på att lösa problem. Jag upplevde det som att det bara gick i ett. Och sen minns jag att det kändes ganska snopet när det var över: mitt livsverk! Ska det redan rivas!

ANNONS

LÄS MER:Så gjordes den kultförklarade tv-serien ”Hammarkullen”

Musikscenen i Göteborg har länge varit stark, det har funnits så mycket bra akter och det var ett överslag av lokala band även om det inte var tanken. Jens Lekman spelade alla tre år och jag tror att många artister gillade sammanhanget. De bodde ju också i de små stugorna utan toalett, det fanns inga delux-dubbelrum eller VIP-områden. Jag minns att vi bokade Icona pop innan de blev stora, ”I love it” släpptes precis innan festivalen. Så jag minns att jag verkligen ville försäkra mig om att de förstod det innan de kom dit.

Det andra året tog också maten slut. Det var helt fruktansvärt, men folk var väldigt förstående. Det fanns en annan förväntan på oss än på andra festivaler.

Vår tanke med Knarrholmen var att komma åt den koncentrerade festivalbubblan som fanns när vi var på festivaler som unga. När vi åkte till Hultsfred och Emmaboda, bodde på campingen och knappt såg en löpsedel på en vecka. Men det andra året blev intresset mycket större, vi sålde tre gånger så många biljetter och hade bara de stugplatser vi hade. Vår målgrupp var lite äldre. Kanske 25 – 40 år, de uppskattade något annat än att bo i tält. Då skaffade vi nattrafik, så folk kunde åka hem och sen tillbaka dagen efter.

LÄS MER:Så gjorde vi: ”Sikta mot stjärnorna”

Det andra året tog också maten slut. Det var helt fruktansvärt, men folk var väldigt förstående. Det fanns en annan förväntan på oss än på andra festivaler. Vi åkte till närmsta lokalbutik i skärgården och köpte alla hamburgare, all korv, alla bröd och senap och ketchup. Vi ansvarade ju för att de skulle få mat, de kunde inte svänga förbi ett gatukök på Linnégatan, de var fast på ön.

ANNONS

Miljön gör något med människor, den friska luften, havet och att festivalen låg precis i början av sommaren. Det fanns något uppdämt som exploderade där.

Efter tre år tog vi paus. Festivalen tog så mycket kraft och energi, vi ville göra andra saker ett tag. Men sen blev pausen permanent, ön såldes för miljonbelopp och de nya ägarna hade en annan idé av vad Knarrholmen skulle vara. Vi ville fortsätta någon annanstans, var och kikade på lite andra ställen. Med vi hittade inget som var lika bra. Det blev liksom inget mer.

LÄS MER:Så blev ”Burnin” 90-talets största svenska hitsingel

Läget och stämningen gjorde att man blev glad och positiv. Alla besökare värnade verkligen om platsen. Miljön gör något med människor, den friska luften, havet och att festivalen låg precis i början av sommaren. Det fanns något uppdämt som exploderade där. Och sen den fantastiska musiken såklart. Allt det tillsammans gjorde Knarrholmen till något utöver det vanliga.”

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS