Bildkonstnärer skriver inte så ofta men en som förmår det på litterärt vis är Lennart Didoff, född 1930. Under de senaste decennierna har han utvecklat ett sparsmakat författarskap i ord och bild. Det handlar närmare bestämt om minne och bild som i den nya och skönt utgjorda Bindande tid. 45 sidors livsåterblick med måleri, teckningar och fotografi – alldeles befriade från anekdoternas ungefärlighet. I avgränsningen bor ofta en riklighet.
Vad är ”bindande tid”? På omslaget syns en gammal lådkamera. Förmodligen är det den populära Kodak Nr 2 Brownie. Jag tänker ofta på hur fotografi och minne växlar plats, hur sinnet och minnet i sig är en sorts lådkamera, fast helt olik flimrande mobiler. Mobilbilderna saknar trots allt den tidsmässiga resonans som framkallas i mörkrum som ”minnen”.
Bindande tid är just som minnesbilder – men titeln lockar också fram andra. Obunden tid – frihet. Inbundenhet – ensamhet. Binda in – som en bok. Allt passar här, kanske även ”bidande tid”. Detta förstulna lilla ord ”ande” mitt i titeln! Jag tänker då på psykoanalytikern André Green som en gång skrev om knutar som kan lösas upp, bindas upp – ”La déliaison”. Fast hos Lennart Didoff gäller snarare en annan process; den långsamma framkallning som är ett konstnärligt privilegium.
Bindande tid handlar viktigt nog om en distans till jaget. Författaren är en annan fast helt nära i olika roller – gästen, mannen, konstnären, åldringen. Det blir en svit av resumerande återblickar från krigstid till nutid. Några namn kunde ha stavats annorlunda. Vi möter den skicklige tecknaren i österled, hans oljor från Bohuslän och Medelhavet. Upptäcktsfärder. Platser. Få målar ett klippblock som Lennart Didoff. Även en sten är bunden tid - fast när vi ser den målad kan den skimra av rörelser.
Lennart Didoff
Bindande tid
B4Press
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.