Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Senast jag snackade om undermåliga recensenter på allvar var under turnén "Tal till Nationen" där jag bestämde mig för att inte släppa in pressen gratis för att jag inte tyckte de gjorde sitt jobb, skriver Magnus Betnér. Bild: Linnea Rheborg

Replik: Det handlar inte ett dugg om att få en dålig recension

Om nu Jonathan Bengtsson tar standup på allvar så borde han också veta att det är precis det jag efterlyst från scen i show efter show, skriver Magnus Betnér som svar på Jonathan Bengtssons krönika om behovet av standup-kritik.

Jonathan Bengtsson tycks tro att jag blir förödmjukad av en dålig recension. Då har han fattat alldeles fel. Jag blir recenserad av människor vars åsikt jag inte bett om många gånger varje dag. Om jag lyssnade på dem så hade jag förmodligen både haft hybris och varit totaldeprimerad. Om en till skriver sin åsikt i en tidning eller inte gör varken till eller från.

Det handlar inte ett dugg om att få en dålig recension. Det har jag fått många gånger, även om både jag och alla andra så gott som alltid får fyra pluppar av fem. Det svenskaste av betyg. “Det var riktigt bra, men du ska inte tro att du är något.”

LÄS MER: Jonathan Bengtsson: Jag är standup-kritiker för att standup förtjänar att tas på allvar

Om nu Jonathan Bengtsson tar standup på allvar så borde han också veta att det är precis det jag efterlyst från scen i show efter show. Recensenter som just tar genren på allvar och kan den. Inte som det brukar vara med glada amatörer utan koll. Skribenter som kanske varit på 5-10 föreställningar och oftast bara på sin egen ort. Aldrig satt sin fot på en rookieklubb och än mindre i standupens mecka, London. Inte ens besökt en festival.

Tänk er en musikrecensent som varit på fem konserter. Ingen tidning med självaktning skulle publicera en sådan. För att få recensera standup för en genomsnittlig svensk tidning räcker det fint att ha sett Dave Chappelles nya special och youtubat lite Parlamentet. Det som skrivs blir därefter. Ingen analys, ingen riktig kritik utan ett referat.

Tänk er en musikrecensent som varit på fem konserter. Ingen tidning med självaktning skulle publicera en sådan.

Jag vet inte hur många gånger jag och mina kollegor fått skämt sabbade i en tidning av en recensent som fattar så pass lite av genren att de inte ens begriper att vi hade tänkt använda det imorgon också om de inte hade skrivit det i tidningen. Ofta citerar de dessutom fel och gör ännu mer skada.

Genom åren har recensenter dessutom lyckats med att blanda ihop mig med min support. De har kommit mitt i showen. Gått också. Tagit med sig ett helt kompisgäng och suttit och krökat. Tagit med hela familjen gratis med sina “pressbiljetter” och massa annat.

Det var det saken handlade om här. En lokal arrangör vill inte ge fribiljetter till sin lokala tidning för att de inte sköter sitt jobb. Det handlar inte om betyg, det handlar om uppförande och kvalitet på det som skrivs. Recenserar man en komiker som inte ens stått på scen den aktuella kvällen så är man dålig på sitt jobb. Om man dessutom filmar showen och lägger ut klipp utan tillåtelse så är man inte bara fruktansvärt oproffsig utan direkt respektlös mot både komikern, klubben och hela genren. Och det var vad som hade skett här.

Recenserar man en komiker som inte ens stått på scen den aktuella kvällen så är man dålig på sitt jobb.

Sedan får man naturligtvis komma dit ändå, det är bara köpa en biljett som alla andra. Varken jag eller den aktuella arrangören har portat någon. Senast jag snackade om undermåliga recensenter på allvar var under turnén "Tal till Nationen" där jag bestämde mig för att inte släppa in pressen gratis för att jag inte tyckte de gjorde sitt jobb. Många var, precis som Jonathan, indignerade över att behöva betala. Det kan man absolut vara men om nu tidningen inte tycker det är värt 200 spänn för att komma in så kan man ju fråga sig vad värdet av recensionen är för tidningens läsare från första början.

Om nu Jonathan är ett proffs som tar genren på allvar så blir ingen gladare än jag. Det är inte mig han borde skriva till utan till sina kollegor som inte gjort det genom åren och vecka efter vecka fortsätter att skriva undermåliga recensioner med fyra pluppar i betyg och felaktiga citat.

LÄS MER: Magnus Betnér bojkottar Draken

Jag är helt enig med Jonathan om att vi behöver kritiker som kan genren men med det sagt blir jag ändå helst inte recenserad. På det stora hela ger det varken mig eller min publik någonting.

Senast vi hade en riktigt bra standuprecensent i Sverige så blev vi vänner över några glas så att han kände att han inte kunde skriva objektivt om mig längre. Jag får väl göra likadant med Jonathan Bengtsson för att slippa recensioner. Jag bjuder på en bärs nästa gång jag är i stan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.