Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/7

Renässans för ölkaféer i Göteborg

Ölkaféet var 1900-talets självklara tillhåll för arbetaren som ville ta sig en öl. De sista ölkaféerna försvann på 1970-talet, men har nu börjat dyka upp igen i Göteborg. Två nya ölkaféer öppnar inom kort, GP besökte Šnyt pilsnerkafé för att undersöka vad trenden beror på.

”Ölkaféerna motas bort av hyreshöjningar, saneringar och rivningar. Detsamma gäller individer som vill leva enkelt, billigt och mänskligt. Kaféer och storstäder hör ihop, små doftande ställen med personlig atmosfär där man kan slinka in en stund för att äta, dricka och träffas eller vara ifred.”

Ovanstående citat är hämtat ur en text från Stockholms stadsmuseum från 1982, där servitriser berättar om ölkaféerna de arbetar på. Ölkaféerna förde en tynande tillvaro och hade länge haft dåligt rykte då de ansågs förknippade med superiet och fattigdomen som Sverige ville distansera sig från. De var en samlingsplats för männen och arbetarna, men kanske främst för de ensamma. Sedan försvann ölkaféerna och städerna började fyllas av irländska pubar och sportbarer i stället.

Nu har ölkaféer, eller åtminstone krogar som kallar sig det, börjat dyka upp här och var i Göteborg. För några år sedan bytte Bengans fik namn till Fyrens ölkafé, i september öppnar Makka ölkafé i Eriksberg och på onsdagen öppnade Šnyt pilsnerkafé i Aberdeens gamla lokaler, i samma hus och med samma ägare som anrika Gyllene Prag. Hur kommer det sig att fenomenet kommit tillbaka? GP Kulturs reporter gav sig ut på jakt för att ta reda på det.

Šnyt är döpt efter en upphällningsteknik

När GP Kultur besöker Šnyt pilsnerkafé veckan innan öppning är det kaos i lokalen. Det skruvas, spikas, ligger högar av byggmaterial på golvet och klättras på stegar. Ena ägaren, Eskil Vowles dammsuger medan tre personer skruvar ihop mörkbruna bord. Väggpanelen, baren och golvet är i samma mörkbruna nyans, ackompanjerat av grönt kakel. I två 500-literstankar i mässing ska den färska pilsnern förvaras.

Ynka fem dagar senare kommer det att se helt annorlunda ut. Då ska lokalen vara fylld av klingande glas, musik, sorl och leende människor.

– Liv ska det bli i lokalen, säger Shawn Singleton som målar upp bilden med yviga handrörelser.

Det är Shawn Singleton och Mikael Andersson som ska driva pilsnerkaféet. De har jobbat på Gyllene Prag i många år och började båda sin restaurangbana i tonåren. Mikael främst i köket och Shawn i serveringen. Han är också utbildad tapster, han har gått en kurs i tjeckiska Plzeň där han lärde sig hur man häller upp pilsnern så att den får det perfekta skummet.

Šnyt uttalas schnyt och refererar just till en upphällningsteknik. Öl i botten, mycket skum och sen lite luft högst upp. På så vis bevaras beskan i ölet och sötman i skummet, utan att bli avslaget.

– En tjeckisk galopp skulle man kunna översätta det till, säger ägaren Tove Andersson.

Korv, smörgåsar och inlagd svamp på menyn

Det är Mikael som ska laga maten. Han har satt ihop en meny med fokus på mindre rätter som korvar, charkuterier, inlagd svamp och smörgåsar, men också några varmrätter.

Tove Andersson och Eskil Vowles köpte Gyllene Prag 2007 och sedan 2018 äger de också Schnitzelplatz i Lagerhuset vid Järntorget. De har länge sneglat på Aberdeens lokal i samma hus som Gyllene Prag, så när ägarna till slut ville sälja och gå i pension gjorde de slag i saken.

– Gyllene Prag är en institution, den måste utvecklas långsamt. På Šnyt kan vi vara lite friare i att utveckla konceptet till vad vi vill. Dessutom har vi ofta kö till Gyllene Prag, det är ett sätt att ta hand om våra gäster att öppna en till krog, säger Tove Andersson.

Den nya krogen ska vara ett ställe där folk kan slinka in efter jobbet eller plugget och ta sig en öl och något litet att äta. Det är också därför de valt att kalla det för pilsnerkafé.

– Det faller bra i munnen och gör det tydligt. Det speglar en känsla av en trevlig samlingspunkt, där man kan sätta sig med Aftonbladet. Eller GP! Ölkaféet var mer av en manlig samlingspunkt på sjuttiotalet medan kvinnor gick på konditori, men nu kan vi ta det till en ny nivå. Det har ju visat sig att även kvinnor gillar öl, säger Tove Andersson.

Hon håller med om att det blivit en trend med ölkaféer, men att det främst är ordet som fått nytt liv snarare än att det rör sig om en ny typ av krog.

Ett av de klassiska ölkaféerna som finns kvar är 7:ans vid Kungstorget. Här ser vi en arkivbild från år 2000. Bild: PETER CLAESSON
Ett av de klassiska ölkaféerna som finns kvar är 7:ans vid Kungstorget. Här ser vi en arkivbild från år 2000. Bild: PETER CLAESSON

Makka kör på öl och mackor

Krogar som serverar öl har inte varit någon bristvara. Vad som egentligen definierar ett ölkafé tycks oklart, och i dag kanske det viktiga med titeln är att man vill åt en nostalgisk association till en svunnen tid. En krog som många benämner som ett klassiskt ölkafé är 7:ans ölhall vid Kungstorget. Den grundades år 1900 och ser i stort likadan ut som det gjort sedan 30-talet, och är i dag den enda krogen i Göteborg som har tillstånd att servera alkohol utan att servera mat, just på grund av ölhallens kulturhistoriska betydelse.

En annan krog som anammat trenden är Makka ölkafé som ska öppna i Eriksberg i september. Deras koncept är enkelt: de ska servera öl och mackor, allt från räkmackor till BLT-sandwiches. Ägaren, Majsan Johansson, äger också restaurangen Piga samt arbetar med finansiella frågor på ölkoncernen Asahi. Även hon betonar att de vill ha en enklare krog, där alla känner sig välkomna, där man vet att ölen inte är dyr och atmosfären är avslappnad.

– Ölkaféer är tillgängliga, man får lite utlandskänsla. Man tar sig en öl och ett smörrebröd i stället för att äta en lunch. Vi kommer jobba med färre öl med bättre kvalitet, säger Majsan Johansson.

Majsan beskriver hur restaurangvärlden kring 2010 var centrerad kring ”fine dining” och vin, vilket hon tyckte var tråkigt och började därför odla ett intresse för öl, vann SM i ölkunskap och kom trea i världsmästerskapet.

– Då visste knappt någon att sådana mästerskap existerade. Mycket har hänt sedan dess, mikrobryggerier har fått en boom, ölintresset har blivit allas, säger hon.

1962 sitter några män i diskussion över en pilsner på ölkaféet Fregatten i Nordstan. Bild: KAMERAREPORTAGE
1962 sitter några män i diskussion över en pilsner på ölkaféet Fregatten i Nordstan. Bild: KAMERAREPORTAGE

Ölkaféerna är en motreaktion på fine dining

Henrik Scander undervisar i måltidskunskap på hotell- och restauranghögskolan Grythyttan i Örebro. Han skriver också en bok om öl baserad på både vetenskap och erfarenhet från krogvärlden. Liksom Majsan Johansson ser han trenden med ölkaféer som en motreaktion mot fine-diningkulturen som rådde på 2010-talet, en rörelse mot något enklare. Men han menar också att de ställen som kallar sig ölkaféer i dag skiljer sig från de på 1900-talet.

– I dag är det ofta en hipsterinfluerad miljö som bygger på kunskap. De är ofta sprungna ur ett nördigt ölintresse. De är hak, men med ett kvalitetstänk. De är produktmedvetna och har ett litet sortiment med öl som de gillar, säger Henrik Scander.

Men är det egentligen någon skillnad på ölkaféer, ölhallar, hak och barer? Eller är de alla olika ord för samma sak?

– Jag tror att ölkaféer och ölhallar är olika ord för samma sak, och att de främst skiljer sig från de irländska pubarna som ofta haft väldigt många olika ölsorter med IPA och APA och liknande.

Bilden av de forna dagarnas ölkaféer, men framförallt bilden av dess besökare: en ensam, ofta alkoholiserad arbetare var alltså något man förut ville distansera sig från. Nu har det börjat bli något nostalgiskt man vill förknippas med, eller snarare förnya. Ändå tycks steget långt från de enkla inrättningar som kallade sig ölkaféer på 70-talet till Šnyt och deras perfekt skummade öl och charkuterier, Makka och deras BLT-Sandwich eller Fyrens ölkafés vegetariska meny. En kvalificerad gissning är att det är en lika stor skillnad mellan dåtidens besökare och dagens.

Anmäl dig till nyhetsbrevet GP Mat och dryck

Få tips på vin, öl och recept inför helgen och det bästa från Göteborgs restaurangliv. Ett nyhetsbrev för dig som är 25 år eller äldre. För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.