Vigdis Hjorth erkändes som en av Nordens viktigaste författare efter sin roman ”Arv och miljö” (2016), om en dotters kamp för att äga sin berättelse. Fem år senare kom ”Är mor död” som tangerar samma ämne, där berättarjaget söker försoning med sin mor.
Men Hjorths sommarprat handlar om något helt annat. Efter att gästerna gått hem från hennes femtioårsfirande drabbas hon av ett röksug, men när hon ska ringa efter en taxi som kan ta henne till den närliggande kiosken, är mobilen försvunnen. Hon åker dit för rattfylla, och straffet blir 30 dagar i Sandefjord kvinnofängelse.
På anstalten finns hierarkier och oskrivna regler. Vigdis inser snabbt att vistelsen kommer att underlättas om hon anpassar sig: ”Det är det som händer i fängelse, du rehabiliteras inte till en laglydig och nyttig samhällsmänniska, utan att anammar de tuffaste kriminellas regler”.
Vem?
Vigdis Hjorth är en av Nordens största författare och har skrivit ett trettiotal böcker för både vuxna och barn. Hon slog igenom internationellt med romanen ”Arv och miljö” (2018) som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Efter det har hon bland annat skrivit ”Lärarinnans sång” (2020) och ”Är mor död” (2021).
Hon blir snabbt medveten om den evighetslånga väntan den inspärrade tvingas förhålla sig till. Inga böcker, ingen mobil, ingen alkohol. Så kan 30 dagar kännas som en evighet.
Men tiden i fängelset är inte bara mörk. Hon finner en samhörighet i gruppen. På kvällarna tittar de på ”Paradise hotel”, pratar om droger, alkohol och brott så fort vakterna lämnat dem ifred. Kanske är det tomrummet efter denna gemenskap som gör att Vigdis dricker mer än någonsin efter att hon släppts fri. Där och då inser hon sitt straff: ”Det jag framförallt lärde mig av fängelsevistelsen var att de flesta av de som hamnar i fängelse har psykiska sår som de har försökt sy ihop (...) En del har gjort det ganska bra, sedan hamnar de i fängelse och då rivs såret upp igen”.
Sommarpratet är ett förtroende till den som lyssnar, som hon benfast behåller sin lojalitet gentemot. Inga vittnesmål eller tankar känns fabricerade eller förfinade. Hon litar på att mottagaren kan relatera, eller åtminstone sätta sig in i hennes erfarenheter, som känns så allmänt mänskliga trots att de är hämtade från hennes egna liv. Det kräver en berättarskicklighet som få bemästrar.
Sommarpratare 20/7
Stefan Krakowski, författare och psykiater
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv. För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.