Att skriva är som att springa, brukar jag säga. Ingen kan springa en mil på första försöket. Inte heller kan man skriva en roman direkt. På samma sätt som springkonditionen måste underhållas, måste man underhålla sin skrivkondition om man vill skriva långt.

Lydia Sandgren ser också likheter mellan löpning och skrivande, men hennes version är lite annorlunda. Är man ung och vill lära sig att skriva och bli bildad kan man jämföra det med att försöka springa en maraton på första försöket.

Det går inte. Man måste inse att man känner till väldigt lite av världens samlade kunskap.

Som tur är kan Lydia Sandgren mycket vid det här laget. Hon är psykolog och författare. 2020 tog hon litteratursverige med storm genom romanen “Samlade verk”, om förläggaren Martin Berg som kämpar med livet och litteraturen. Och så har hon en enorm kärlek till bildning.

Som en äkta psykolog blickar hon bakåt för att beskriva vem hon är i dag. Från uppväxten i Hyssna utanför Göteborg med sju syskon och arbetarföräldrar, till musikskolan inne i Hammarkullen vidare in i universitetsvärlden och psykologutbildningen beskriver hon sin bildningsresa.

Sartre fladdrar förbi som en stor inspirationskälla, psykoanalysen och Freud likaså. Mest oväntat är kanske citatet: “Jag vill skriva som Roy Bittan i E Street Band spelar” innan ”Thunder Road” med Bruce Springsteen drar i gång. Det är ingen mot alla odds-skildring, utan en rättfram och ofta rolig hyllning till litteratur, musik, filosofi och utbildning.

För mig har ordet bildning alltid förknippats med nedsuttna soffor, böcker man nyser av att öppna, människor utan humor och svartvita filmer jag är för dum för att förstå. Lydia Sandgren får mig att omvärdera ordet fullständigt. Bildning, inser jag, handlar om att ta saker på allvar. I en samtid som präglas av ironi och debatt, där få saker är beständiga, känns samma tanke uppfriskande gammaldags.

Hur följer man upp en succéroman? frågar Lydia Sandgren i början av programmet, svaret ger hon i slutet: Man går upp på morgonen och skriver. Sen, till slut, har man en ny bok, och är redo att springa ett nytt maraton.

Då Lydia Sandgren varit en återkommande skribent för GP har vi bett Alba Mogensen, författare och kulturskribent, att gästrecensera sommarpratet.

LÄS OCKSÅ: Recension: ”Sommar i P1” med Anne-Marie Eklund Löwinder

LÄS OCKSÅ: Recension: ”Sommar i P1” med Anis Don Demina

LÄS OCKSÅ: Recension: ”Sommar i P1” med Mian Lodalen