Att få barn är som att få sina första fem år i livet tillbaka, sa Keith Richards och Adam Pålsson både nämner och bekräftar citatet. Naturligt och nyfiket, med en röst inte helt olik "Björnes Magasin"-Björnes, berättar han om år och händelser som har satt sig i honom. När Pålsson pratar om barndomssomrar på Österlen och sin dröm, där sängen lyfte och svävade, blir jag själv ett barn som lyssnar på en saga.
När den i dag bortgångne Rikard Wolff sommarpratade, nämnde han sin vän Adam och nu nämner Adam sin vän Rikard. De träffades på en fest och samtalet tog aldrig slut. Deras oväntade vänskap förvånar och intresserar.
Vem? Skådespelare som slog igenom i tv-serien "Torka aldrig tårar utan handskar". Har efter det setts i rollen som Ted Gärdestad i "Ted – för kärlekens skull" och i tv-serierna "Bron", "Boys" och "Dirigenten".
Passagen om hur intresset för film väcktes känns något plikttrogen. När han sedan snuddar vid temat kändisskap tar programmet en speciell vändning. Det kan vara jobbigt att vara känd är budskapet och för att exemplifiera det, tar Pålsson med lyssnaren till könsmottagningen. Han var nyss hemkommen från en nyförälskad resa i Amsterdam, där de besökt sexshoppar och testat konstiga glidmedel. Historien är bjussig och lite malplacerad.
Rikard Wolff figurerar i bakgrunden, vilket är fint, och mot slutet får en scen på sjukhuset – där Wolff, Pålsson och Benny Fredriksson skålar – gestalta det obegripliga med döden. I dag är Pålsson det enda vittnet till den stunden men "snart är jag också borta", säger han och råder att vara vaken i kurvorna, passa på att ha kontakt med de hemliga dimensionerna.
Vid den tidpunkten har Adam Pålsson jobbat upp en relation med mig, underbyggt sina uppmaningar. De berör därför.
Nästa sommarpratare 29/7: Eija Hetekivi Olosson.
