Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Korsetten var en gång en omstridd symbol för kvinnoförtryck. Men kampen kom på skam, under 1900-talet blev plagget mode igen. På bild: Madonnas vita spetskorsett som hon bar på omslaget av "Like a virgin". Bild: Richard Drew

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Recension: Henric Bagerius - "Korsettkriget"

Korsetten är idag ett återkommande inslag i modet. Men för kvinnorna vid förra sekelskiftet var plagget en symbol för förtryck. Hanna Jedvik har läst Henric Bagerius bok om kriget om snörlivet.

Sakprosa

Henric Bagerius

Korsettkriget - modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet

Natur & Kultur

Jag läser Henric Bagerius historiska redogörelse "Korsettkriget – modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet" och tänker att Anne Charlotte Leffler antagligen skulle vända sig i sin grav om hon hade den minsta aning om det återtåg som korsetten har gjort i den moderna kvinnans garderob. Dramatikern, författaren och kvinnosakskvinnan Anne Charlotte Leffler var under det sena 1880-talet en av de mest tongivande i Sverige vad det gällde den reform av kvinnors klädsel, där korsetten och dess inlåsningseffekter av kvinnokroppen var en viktig symbolfråga. Föga anade nog Leffler att utvecklingen för kvinnors kroppar och deras klädsel skulle gå bakåt igen drygt hundra år senare, när nu korsetten syns på världsberömda personer som Kim Kardashian och Beyoncé. Vilket i sin tur får kvinnor över hela västvärlden att återigen klä sig i korsett.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro Universitet, tecknar i sin bok den delen av modehistorien som handlar om striden för ett slopande av korsetten. Med fokus på tidsperioden 1880-tal till 1910- tal väver Korsettkriget samman kampen för en ny kvinnlig klädedräkt med den politiska utveckling som präglade Sverige, USA och resten av västvärlden vid den här tiden. Frågan om korsettens vara eller inte vara handlar nämligen om långt mycket mer än bara underkläder. Här ryms även den framväxande synen på kvinnor som självständiga individer, samt den dräktreformrörelse som drev frågan om en mer omfattande förändring av kvinnors klädsel. I syfte att frigöra kvinnan, såväl fysiskt som intellektuellt.

Att förändra folks sätt att klä sig genom dekret är en bombsäker en återvändsgränd eftersom mode är en fråga om identitet och personligt uttryck.

Med hjälp av historiska källor och samtida skönlitteratur fångar Bagerius upp engagerade röster och låter dem höras genom textutdrag, läkarjournaler och brandtal. Den tes han driver är att korsetten blev en katalysator för många avgörande frågor som låg i tiden. Han drar även paralleller till de mer övergripande tankar om jämlikhet och medborgerliga rättigheter som växte fram - och som han menar hade en tydlig koppling till Frankrike, franska revolutionen och dess efterverkningar på såväl kläder som samhällsstruktur. Så långt är allt välgjort och digert.

Jag saknar en diskussion om hur korsettkriget och dräktreformrörelsen har präglar modet, inte bara idag, utan även under resten av modehistorien. Åtminstone i övergripande form. Nu släpper Bagerius läsaren 1911, modehistorien därefter blir ett oskrivet bland. Även om en avgränsning är nödvändig hade "Korsettkriget" vunnit på att ha fler bågar in i nutid. Inte minst i form av resonemang kring modets mekanismer. Exempelvis redogörs noggrant för hur dräktreformrörelsen gick bet i frågan om att förändra kvinnors sätt att klä sig genom att ta fram en nästintill officiell praktisk klädnad, den så kallade nynordiska reformdräkten. Men att förändra folks sätt att klä sig genom dekret är en bombsäker en återvändsgränd eftersom mode är en fråga om identitet och personligt uttryck. Inte bara för vilka vi är, utan också för vilka vi vill vara. Det är dagens korsettmode ett utmärkt exempel på, fenomen som Korsettkriget tyvärr endast nuddar vid.

Bagerius hade med fördel kunnat få stanna upp och reflektera mer kring kopplingarna mellan mode, makt och politik. Då hade det redovisande berättandet stundvis fått stå tillbaka och ett mer personligt och resonerande anslag hade kunna växa fram.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.