Vad betyder Elon Musk? Jag tror vi kan tänka oss att namnet står för tre olika saker.

För det första: kapitalet. Elon Musk räknas inte bara som världens rikaste person – hans egendomar är dessutom av strategisk betydelse: världens största försvarsmakt förlitar sig på Muskägda raketramper (SpaceX) och satellitnätverk (Starlink).

För det andra: myten. Ständigt underblåst av excentriska utspel – om det nu är att röka gräs i direktsändning, att ge sina otaliga barn bokstavssallader till namn, att sprida antisemitiska konspirationsteorier (på skoj) eller att först ge Ukrainas armé tillgång till Starlink, sedan i skarpt läge sabotera för samma armé genom att stänga av uppkopplingen. Som mytologisk gestalt faller Elon Musk helt klart i kategorin "trickster", besläktad med den fornnordiske Loke.

För det tredje är Elon Musk också namnet på en människa av kött och blod. En föga lycklig människa, av allt att döma, plågad av inre demoner.

En levnadstecknare borde intressera sig för hur dessa tre saker – människan, myten, miljarderna – förhåller sig till varandra. Svaret är inte självklart. Provokationerna som bidrar till att bygga Muskmyten har upprepade gånger fått Teslas börsvärde att störtdyka, men bara för att åter studsa upp till trakterna av en biljon dollar. Med andra ord en miljon miljoner, en svindlande summa som inte enbart kan motiveras av verkliga pengaflöden. Kapitalstyrkan är i sig ett uttryck för styrkan i mytbygget. Allt medan människan bakom myten förblir omöjlig att fixera.

Hans auktoriserade biografi över Apples grundare Steve Jobs var till omfånget ingen lättviktare: 0,7 kilo. "Elon Musk" väger det dubbla, men inne i texten ekar det tomt.

Hur kommer denna människa att gå till historien? Blir det som tragedi eller som fars? Vad kommer förresten att hända med Muskkapitalet den dag som människan Elon Musk inte längre finns i livet? Här finns massor av frågor att besvara, men ingen av dem tycks intressera Walter Isaacson. Hans auktoriserade biografi över Apples grundare Steve Jobs var till omfånget ingen lättviktare: 0,7 kilo. "Elon Musk" väger det dubbla, men inne i texten ekar det tomt.

Walter Isaacson reflekterar inte ett ögonblick över sitt uppdrag, söker inte svar på några frågor. Han bara redogör, i kronologisk ordning, utdraget över 763 sidor. Det blir oerhört långrandigt, därtill en riktig grabbfest. Visst figurerar kvinnor i texten – men i stort sett bara i rollerna som Elon Musks mor, dotter, fru eller exfru. Författaren lämnar detta faktum okommenterat och bemödar sig heller inte att diskutera den relaterade frågan om huvudpersonens besatthet vid att alstra barn (såvitt vi känner till har han redan elva).

Flera gånger omnämns att Musk är övertygad om att sjunkande födslotal utgör ett hot mot människoartens överlevnad. Ändå görs inga försök att reda ut varifrån han har fått denna befängda idé eller hur den hänger samman med hans övriga tankevärld, som även rymmer misstanken om att våra liv utspelar sig i en digital simulation likt i filmen Matrix. Likaså förblir det oklart om Musks fixering vid rymdkolonier drivs av en genuin oro över mänsklighetens framtid, eller om detta mest är en rationalisering av gamla pojkdrömmar.

Varför boken har översatts till svenska är svårt att förstå.

Klart står åtminstone att världens rikaste man är på djupet formad av science fiction-författare som Isaac Asimov och Douglas Adams. Jag misstänker att vi kan vinna större insikter om Musks psyke genom att läsa "Liftarens guide till galaxen" än ur Isaacsons biografi.

Rymmer boken då inget smaskigt? Jodå, visst kan Isaacson anföra en handfull nya uppgifter, bland annat om hur det nämnda sabotaget mot Ukrainas armé följde på ett samtal med Rysslands ambassadör, som övertygade Musk om att Krim måste förbli ryskt. Nyhetsinnehållet har dock redan gjort sina varv i världspressen i samband med bokutgivningen och ger sålunda inga skäl att plåga sig igenom textmassorna.

Varför boken har översatts till svenska är svårt att förstå. Än mer då översättningen är fruktansvärt stolpig, liksom maskinöversatt ord för ord med engelskans meningsbyggnad orörd. Uppenbarligen har jobbet gjorts under extrem tidspress för att låta boken släppas samtidigt på flera språk. På så vis blir den också en del av mytbygget. När jag äntligen kan lägga den åt sidan dröjer sig frågan kvar om vilka de tilltänkta läsarna är.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS OCKSÅ: Recension: ”Spelkungen” av Johanna Bäckström Lerneby

LÄS OCKSÅ: Penningtvätten på Spotify illustrerar ett större problem

LÄS OCKSÅ: Är Elon Musk resultatet av systematisk barnaga?