Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Under helgen öppnar "Röster från Arktis" på Världskulturmuseet. Bild: Petter Trens

Röster från Arktis öppnar på Världskulturmuseet

Under helgen öppnar utställningen ”Röster från Arktis” på Världskulturmuseet. Där kan besökare få se samtida inuitisk konst.
– Det är en oerhörd ära och möjlighet att kunna få visa upp detta, säger Martin Schultz, intendent på museet.

På 1990-talet kom den schweizisk-kanadensiska kuratorn Martha Cerny över en konstkollektion. Den var inte särskilt väldokumenterad, men sades tillhöra en tysk man som var vän med den tidigare kanadensiske premiärministern Pierre Trudeau.

Samlingen bestod huvudsakligen av verk från arktiska Kanada förda till Europa på 1970-talet.

– I Kanada är det lite av en tradition att besökande dignitärer tas norrut. Jag antar att det är så tyskarna fick de olika föremålen, säger Martha Cerny.

Har mött mycket oförståelse

Föremålen blev hennes ingång till Arktis människor och kultur. Hon började åka till de nordliga regionerna och införskaffade fler föremål.

– Sen började vi notera att konsten gick i en riktning som beskriver dagens tillstånd och vi blev mer intresserade av de samtida föremålen, säger hon.

Cerny Inuit Collection är i dag en av de största samlingarna av inuitisk konst, med över tusen konstverk. Martha Cerny har genom åren mötts av en viss form av oförståelse inför föremålen i samlingen och hon lyfter vikten av att förstå ur vilken tradition de är skapade.

– Vad jag noterade var att många pratade om hantverk. "Vilket underbart hantverk den här konsten är". Men då förstår man inte riktigt, för det här är betydligt mer än bara hantverk.

– Det är inte västerländsk konst, så du måste verkligen ställa in sinnet på att se livet ur ett holistisk perspektiv. Att du inte kan plocka konsten ur livet och inte heller livet ur konsten, säger hon.

Sjödjurens moder återkommer i konsten

Martha Cerny vandrar omkring bland föremålen inne på Världskulturmuseet. Hon berättar om den mytologiska karaktären Sedna, havets och havsdjurens härskarinna, som återkommer i flera av konstverken. Ibland likt en maktfull gudomlighet, som i Oviloo Tunnillies "Sedna, mother of the sea mamals".

Ibland skyddande eller oroad över världens tillstånd som i Mattijusi Manukuluk Iyaituk abstrakta verk "Mother praying for our survival".

Ibland är Sedna också hotad, inte sällan av klimatförändringar som drabbar havet och naturen.

– I ett verk som vi inte har med här i dag är hon på havsbotten, täckt av ett nät med en plastflaska och två oljetunnor, säger Martha Cerny.

Natur, tradition och identitet

Relationen till naturen återkommer i många av de verk som visas på Världskulturmuseet. Andra teman är tradition, erfarenhet och identitet.

I en text kopplad till sitt verk "Manhole hunter" skriver Jesse Tungilik om att han avgudar sin farfar Marc, som i sin tur var konstnär och skildrade traditionella teman, något han själv nu plockar in i sin konst.

"Att kombinera traditionella och moderna material och föra samman traditionella och moderna föremål återspeglar mina livserfarenheter som Inuk, med ena foten i förflutna, och den andra i nuet”, skriver han.

Konstnärernas egna röster i fokus

Jesse Tungiliks text är en av många kopplad till konstverken. Martha Cerny trycker särskilt på att hon inte för någons talan utan bara förmedlar verken. Att det är viktigt för henne att konstnärernas egna röster kommer fram.

Mycket tyngd har därför lagts på översättning och texterna går att ta del av på flera språk; inuktitut, franska, engelska, svenska och nordsamiska.

Varför nordsamiska?

– Vi är ständigt i kontakt med samerna och frågade dem vad de skulle föredra och de sade nordsamiska. Eftersom det är det internationella året för världens ursprungsspråk var det viktigt för oss. Med en annan utställning som ska öppna snart, sade de att de vill ha lulesamiska, säger intendenten Martin Schultz.

Röster från Arktis

Världskulturmuseet

26 maj - 3 november

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.