Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/4

Punkigt om vänskap, svek och identitet

I Lia Hietala och Hannah Reinikainens långfilmsdebut "Alltid Amber" får publiken följa icke-binära Amber, 17 år. Duon Shitkid står för det punkiga soundtracket i en varm berättelse om vänskap, kärlek och svek.

– Det har varit intensivt, och vi har haft fullt upp varje dag med visningar, utfrågningar, publiksamtal, mingel och fest, berättar regissörerna och barndomsvännerna Lia Hietala och Hannah Reinikainen i munnen på varandra från ett café i Berlin.

LÄS MER: Kvinnlig dominans på årets Tempofestival

De har befunnit sig i den tyska huvudstaden en dryg vecka, sedan världspremiären av dokumentären "Alltid Amber".

– Den fick ett jättefint mottagande. Personal från Berlinale var chockade över hur långa våra frågestunder efter visningarna blev. Publiken har varit så engagerade och ställt respektfulla och smarta frågor, berättar Hannah Reinikainen.

Vad har de varit mest nyfikna på?

– Hur vi har gjort filmen, det direkta tilltalet och hur transvården fungerar i Sverige. Många ville också tacka Amber, som var med oss de första dagarna här i Berlin, för att den har delat med sig av sin historia.

Hyllar tonårig vänskap

Hanna Reinikainen träffade av en slump de queera vännerna Amber, och Sebastian, under inspelningen av "Knaster", Neil Wigardts examensfilm på Akademin Valand i Göteborg.

– De var med i ett större ungdomsgäng i filmen, och de var så gulliga tillsammans. Jag och Lia hade pratat om att göra en film tillsammans, om tonårstidens identitetsskapande. Vi blev ju själva vänner i den åldern – och ville göra en hyllning till tonårsvänskapen.

LÄS MER: Möt Sveriges färskaste filmregissörer

För Lia Hietala kändes det också viktigt att få med en queer tematik. Redan 2017 uppmärksammades hon i Berlin för kortfilmen "Min homosyster", som kammade hem festivalens prestigefyllda Teddy-pris.

I "Alltid Amber" följer regissörsduon under tre år Amber Mastracci, som i dag hunnit fylla 21 år. De fångar vardagliv, festande, dejtande och vänskapens skiftningar med kameran, och varvar materialet med filmer från Ambers uppväxt.

Frågor kring könsfdysfori

Amber inleder en könsutredning inom transvården, och besöker Anova-kliniken på Karolinska sjukhuset. Som nära stöd finns mamma och Sebastian, med egen erfarenhet av könsdysfori. Amber och Sebastian delar allt och lever i en symbios snarlik förälskelse. Men när Amber blir kär i Charlie ställs relationen till Sebastian på sin spets.

– Det svåraste för oss var när Amber bröt med Sebastian, säger regissören Lia Hietala som då tvivlade på att filmen skulle blir av.

Deras vänskapen var ju tänkt att stå i fokus för hela filmen.

– När vi började följa dem visste vi inte ens att Amber senare skulle komma att genomgå en transutredning, säger Lia Hietala som var lättad när Amber ändå ville fortsätta filma.

– Tematiken växte och kom att handla om allmänmänskliga saker som att växa upp, förlora nära och kära och att lära sig att lita på människor.

Amber blir subjektet

Intervjun på Anova-kliniken är en viktig del av Ambers identitetsskapande, och fungerar som filmens ryggrad.

– Men Amber får sin identitet i en rad olika relationer. Många har uppmanat oss att välja tydligare: antingen vänskapsspåret eller trans-spåret. Men vi tycker att de hör ihop, och tydligare visar vem Amber är.

Amber har filmat vissa scener själv. Varför kändes det viktigt?

– Moraliskt ville vi att Amber skulle vara medförfattare eftersom jag och Hannah är cis-personer och saknar erfarenhet av det icke-binära. Vi ville att Amber skulle vara subjekt och inte objekt.

Bakom filmens specialskrivna punkiga soundtrack står duon Shitkid.

– Vi hörde av oss till dem, och de var sugna på att skapa filmmusik. Det är något med deras attityd som gifter sig med filmens uttryck. Passande nog är Åsa Söderqvist och Lina Molarin Ericsson i Shitkid också bästa vänner, säger Hannah Reinikainen.

"Peppande och inspirerande"

"Alltid Amber" valdes, som en av få svenska filmer, ut att tävla på Berlin filmfestival. Den visades i sektionen Panorama, och hade en chans att vinna en Teddy, festivalens eget HBTQ-pris.

LÄS MER: Filmen Rikard inviger Tempofestivalen

På måndag öppnar "Alltid Amber" också Tempo dokumentärfestival i Stockholm, där filmen tävlar om en Tempo documentary award.

– Det är roligt med en öppningsfilmsom inte bara är bra utan också peppande, och inspirerande. Det sätter liksom tonen för hela festivalen, säger Ulrika Bandeira, ny programchef för Tempo.

– "Alltid Amber" är jättefin! Relevant, välgjord och gripande.

Tempo-festivalen har i år familjen som tema.

– "Alltid Amber" sätter det temat på så många olika nivåer: den handlar om familjen du är född i, men också om identitet och nya communitys. Du kan fråga dig vilka passar jag bäst ihop med? Inte minst under tonårstiden. Då har du ju jättestarka vänskapsband och förälskelser, och kanske tvingas du då också omformulera dem...

Fotnot: Amber väljer att använda "den" som pronomen, och benämns också så i den här texten.

Tempo dokumentärfestival

Är: Sveriges största festival för dokumentära uttryck: film, radio, foto, transmedia och mer experimentella uttrycksformer

Grundades: 1998, då festivalen gästades av John Pilger och Svetlana Aleksijevitj.

Har: bidragit till att stärka dokumentären som uttrycksform.

Pågår: 2-8 mars 2020

Årets tema: Familj

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.