Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/1

Protest mot von Hausswolff del av ny katolsk högervåg

Två konserter av Anna von Hausswolff stoppades i veckan i Frankrike av katolska fundamentalister. Detta sker i en tid då nostalgin över en svunnen nation och idén om ett civilisationskrig mot islam är på frammarsch i den franska politiken, skriver Christian Catomeris, journalist och författare.

Anna von Hausswolffs orgelkonsert i kyrkan Notre-Dame i franska Nantes var utsåld. Men kanske 100-150 personer hade ställt sig framför entrén för att förhindra publiken att ta sig in. De eldade upp sig med religiösa sånger tillägnade jungfru Maria och anklagade von Hauswolff för att vara satanist. Och de lyckades. Konserten ställdes in.

Prästen som givit sitt tillstånd till konserten fruktade ”ordningsstörningar”. Kyrkorganisten i Notre-Dame de Nantes sa sig vara ”chockerad över demonstrationen som svärtar ner bilden av katolikerna i Frankrike”.

Demonstranternas skara var begränsad, men kopplingarna går till den konservativa katolska nyhetssajten Salon Beige med närmare en halv miljon besök per månad. De kallas ”intégristes” på franska, eller fundamentalister. Man skulle vilja säga att de tolkar texter som fan läser bibeln. Hennes rad ”I made love with the devil” i låten ”Pills”, som cirkulerade på de konservativa katolska sociala medierna och sannolikt även orsakat en ny inställd konsert, denna gången i Paris, handlar ju om droger – drogerna som Satan.

LÄS MER: Efter protesterna – Hausswolffs konsert stoppas

Frankrike ser sig gärna som upplysningens hemland, en tradition som när den växte fram tog spjärn mot den katolska kyrkans växande makt.

I torsdags upptog aktionen mot konserten dagstidningen Libérations (vänster) hela förstasida. ”Censuren återuppstår, med hjälp av katolska fundamentalister” löd rubriken, över en bild på Jesus med vita airpods instoppade i öronen. Ledarskribenten Alexandra Schwartzbrod skrev med syfte på fundamentalisterna och på de politiska strömningarna i landet just nu om de ”onda vindar som blåser över upplysningens land”.

Frankrike ser sig gärna som upplysningens hemland, en tradition som när den växte fram tog spjärn mot den katolska kyrkans hegemoni. För drygt hundra år sedan bekräftades skilsmässan mellan den världsliga och den kyrkliga makten i Frankrike genom de så kallade laïcité-lagarna: som bekräftar statens religiösa neutralitet och de religiösas rätt att utöva sin tro.

De antireligiösa, eller bara icke-religiösa, inslagen i den franska republikens ideologi förstärktes under efterkrigstiden. Katolicismen tycktes försvinna från offentligheten. Inte minst den konservativa katolicismen. Men på 2010-talet gjorde den en uppmärksammad återkomst då hundratusentals anhängare av rörelsen La Manif pour tous (Demo[nstration] för alla) kom ut på gatorna i protest mot regeringens familjepolitik, sådant som samkönade äktenskap, rätten att adoptera för samkönade par, provrörsbefruktning och abort. Det borgerliga högerpartiet Les Républicains syntes bland de demonstrerande, men var det bara ett sätt att locka till sig en stor grupp väljare?

LÄS MER: Recension: ”Sång till Bretagne” av J. M. G. Le Clézio

Zemmour har blicken riktad mot ett förflutet Frankrike, ett Frankrike som han anser hotat av ett muslimskt övertagande genom invandring

En del av de konservativa katolikerna tycks nu lockas av strömningar längre ut på högerkanten. En av La Manif pour tous ledare, Christine Boutin, sågs nyligen i sällskap av presidentkandidaten och kometen - enligt opinionssiffrorna - i valet i vår, Eric Zemmour.

Zemmour har blicken riktad mot ett förflutet Frankrike, ett Frankrike som han anser hotat av ett muslimskt övertagande genom invandring, det som högerextremister kallar för det stora folkutbytet, (le grand remplacement).

Zemmours attacker mot muslimer och hans bagatellisering av Frankrikes förföljelse av judar i samarbete med de Nazi-tyska ockupanterna är för många chockerande inslag i den retorik som nu hörs inför det franska presidentvalet som äger rum i vår. För en del katoliker, i alla fall de mer konservativa lagda, tycks Zemmour vara mannen att ”återupprätta” detta imaginära Frankrike, ett Frankrike befriat från kyrkans gamla fiender, muslimerna.

LÄS MER: Recension: ”En by i Champagne” av Fanny Härgestam

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.