Hur mäter man om en nattklubb är bättre än en annan? För att den fångar något kulturhistoriskt betydelsefullt på ett sätt som inte är möjligt någon annanstans än just där och då. Tänk Studio 54 i New York 1977. The Haçienda i Manchester 1989.
Och så Bunkr i Prag 1992. Några år på 1990-talet var det världens bästa nattklubb. För exakt 25 år sedan igenbommad av polisen.
Bara veckor innan dissidenten Richard Nemčok 1990 återvände till Tjeckoslovakien från exillivet som dörrvakt i New York fanns inte de 900 underjordiska kvadratmetrarna i centrala Prag på officiella stadsplaner. Några månader senare spelade halva The Velvet Underground på invigningen.
Som så mycket annat av det som under 1990-talet utspelade sig i vad som nyss hade varit andra sidan av järnridån är Bunkr ett särintresse snarare än ett fenomen med genklang i västerländsk popkultur. Man behöver hamna i dåtidens Paris (Les Bains), London (Ministry of sound) eller Berlin (Berghain) för att klubbar ska Betyda Något.
Ägaren Nemčok bar pistol i linningen
Kanske ska jag inte klaga. Trots att Bunkr var ett andra hem från det att jag som 16-åring ramlade in där så tog jag det inte som något särskilt. Så hade jag heller ingen referensram: jag gick direkt från pojkrummet i Uppsala till vad som bara kan beskrivas som vilda östern. Ägaren Nemčok bar pistol i linningen – den viftades en gång framför skinnskallarna som hotade oss för våra antinazistiska tygmärken – och känslan av laglöshet och hemmasnickrad nykapitalism var ständigt närvarande.
Men när jag med anledning av jubileet bläddrade i ett fotogalleri från Bunkrs glansdagar – Václav Havel, John Cale, Moe Tucker – så bröts bilden av detta 1990-tal mot en som börjar dyka upp i västerländska filmer, böcker och spalter. Decenniet är nu avlägset nog för analyser – nästa vecka publicerar popteoretikern Chuck Klostermans boken ”The nineties” – och så vitt skild fiktion som Ia Genbergs roman ”Detaljerna” och tv-serien ”Pam & Tommy” (där WWW-porren föds). ”That ’90s show”, en spin-off på en populär serie om 1970-talet, är under inspelning.
”Mitt 90-tal”, det som utspelade sig bortom en europeisk gräns som mentalt är kvar, har väckt litet intresse i väst. I Prag är det sedan länge tvärtom, särskilt bland unga som inte var med. Decennieanarkin är mytomspunnen – vi dansade ju i beslagtagna bunkrar och i sockeln till en riven Stalinstaty. Fotoböcker om ”Ockuperade Pragkollektiv 1993–1996” publiceras. Å andra sidan, som en regissörsvän till mig säger om dessa år av övergång mellan ekonomiska och politiska system, så innebar samma sak snart problem: ”En del tog sig rätten att öppna en nattklubb, andra tog våra industrier”.
LÄS MER: Recension: ”Detaljerna” av Ia Genberg
LÄS MER: Filmernas nordbor är kantigare än någonsin
Nu tyder äntligen en del på att denna tid och plats – i Europa och längre bort – gör större avtryck i förståelsen också utanför ”öst”. På fredag har den ypperliga finska filmen ”Kupé nr. 6” premiär. Dess vodkasträva skildring av ett bistert 1990-talsryssland går att se som komplement till tågluffarfilmer som 1995 års ”Bara en natt”, där den nya frihetens Europa var sexig kuliss.
Vinterns mest hyllade engelskspråkiga fackbok är Lea Ypis ”Free – Coming of age at the end of history” där den albanskfödda politikprofessorn känsligt, underhållande och intelligent berättar om en barndom präglad av diktaturens fall. Trots att inget kan jämföras med den absurda bunkernationen Albanien så känner jag igen mycket av det Ypi beskriver. Jag har släktingar som lämnade sin kommunistmarinerade skolgång våren 1989 och förväntades vara bizniz-kapitalister halvåret senare.
Det var sådant som för ett par år gjorde Bunkr till världens bästa nattklubb. Och gör att vi fortfarande har en hel del att förstå om hur det kom att påverka världen.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.