Ordsamling – bara ett klick bort

I ett föränderligt ordbokslandskap är Svenska Akademiens ordboksapp en ny planta med gamla rötter.

ANNONS
|

Bjärt. Man borde använda ordet mer. Det har varit i bruk sedan Olof Skötkonung gick i kortbyxor, lär kunna återfinnas på en runsten på Gotland och har släkt i flera andra språk. På fornsvenska biärter, alltså lysande, grann.

Och så rimmar det så fint.

Detta ord för något som framträder starkt för vår syn är Dagens ord den dag när jag sitter och skriver den här texten. Dagens ord är en av många små finesser i appen Svensk ordbok, som lanserades i höstas.

Appen speglar Svensk ordbok, SO (2009), i version för mobiltelefoner och paddor och är finansierad av Svenska Akademien.

ANNONS

Jag gör ett besök hos Emma Sköldberg, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och knuten till ordboksredaktionen. Hon är en av dem som sett till att ordboken blivit app, och ansvarig för att ordet påskägg dyker upp vid rätt tidpunkt på året. Och att ordet ”onsdag” dök upp på en fredag.

Emma Sköldberg skrattar.

–Det blev lite fel där ... vi hade uppdaterat listan men app-utvecklarna hade inte tid att lägga ut den nya. Nu är den i takt. Jag ville ju inte ha ordet ”lördagsgodis” på en tisdag, så var det inte tänkt.

Lite knivigt är det där.

–Alla hjärtans dag är alltid den 14 februari, men påsken flyttar sig. Om apputvecklarna inte hade hunnit få ut den uppdaterade versionen så hade en massa påskord dundrat in långt efter påsk.

Den lista över Dagens ord som nu rullar är spikad fram till årsskiftet, och Emma Sköldberg och hennes kollegor har i den försökt följa årets skiftningar, högtider, väderlägen och annat.

Där dyker också ord, och fraser, upp för att de är roliga och spännande på olika sätt.

–Jag har tittat på ord som har rolig metaforik till exempel. Varför säger man så? När jag funderade kring vädret i februari dök ordet ”modd” upp. ”Pilsner” dyker upp en fredag på försommaren i förhoppningen att kvällen är en vädermässig pilsnerkväll.

ANNONS

Appen kommer inte att uppdateras förrän en ny upplaga av ordboken kommer ut, vilket sker 2019.

Att den speglar en vid det här laget sju år gammal ordbok har förstås sina sidor.

–Det händer väldigt mycket med orden och språket på tio år. Ordet ”fågelinfluensa” var till exempel ett jättestort ord när vi jobbade med ordlistan, förra SAOL, men vi hade inte tid att se om ordet var här för att stanna. Sen dippade det rejält.

–När SO var aktuell då var det ”svininfluensa” som var stort, sen gick det också ner efter att folk vaccinerat sig, men sen kom det åter i samband med rapporterna om biverkningar som sömnsjuka.

Andra sådana ord är ”vuvuzela”, tutan som var stor under fotbolls-VM i Sydafrika. Eller ”rondellhund”.

– Danskarna, Den Danske Ordbog, är våra förebilder i många avseenden. De uppdaterar fortlöpande. Men DDO finns på nätet. Vi bygger om mer från grunden i en stor databas, så vi är tacksamma att ha mer tid på oss. Grunden för vår databas lades för flera decennier sedan; hade man vetat vilka möjligheter som stod till buds framöver så hade man kanske gjort på ett annat sätt.

Som användare av en app i en smartphone föreställer man sig kanske att man har med en uppdaterad ordbok att göra?

ANNONS

– Jo, så är det. Det kan man bara vara tydlig med. Så är det också med SAOB (Svenska Akademiens historiska ordbok). Det blev en del väsen om ordet ”mödomshinna” för en tid sedan, då någon hittat en beskrivning från 1945 men tolkat den som ny.

Emma Sköldberg säger att man får lita till läsarens förmåga till källkritik, men att det är viktigt att utgivarna är tydliga i sina olika publikationer med hur gammalt materialet är.

I dag är hon fullt upptagen med att tillsammans med kollegorna uppdatera ordboken (SO), och appen sköter sig i huvudsak själv.

Tids nog skall man förstås utvärdera den grundligt, se hur den används och fungerar med finesser som stavningshjälp (man kan stava fel och ändå hamna rätt) som ökar tillgängligheten, och möjligheten till fritextsökning.

–Man kan söka på kall fot och ändå hitta ”få kalla fötter”, berättar fraseologen Emma Sköldberg.

Svenska Akademien har valt att ta 50 kronor för ordboksappen.

–Det är en spottstyver, men i app-sammanhang är 7 kronor mycket. Folk kan betala flera hundra för en tryckt ordbok, men samma innehåll i en betal-app – nä, det kan du fetglömma. Då är 50 kronor förstås kraftigt subventionerat.

–Det finns säkert någon som tycker att appen borde vara gratis, men Akademien avgör ju det.

ANNONS

Emma Sköldberg beskriver ordbokslandskapet som ett landskap i förändring, inte helt olikt tidningsvärlden.

–Många ordboksförlag har det väldigt kärvt. Natur & Kultur till exempel har lagt ner sin ordboksredaktion. Bonniers sålde rättigheterna till sin ordbok. Och Norstedts ordböcker köptes av Nationalencyklopedin (NE) förra året.

En del av det där landskapsförändrande arbetet görs av vanligt folk. Det som tidigare hamnade i landets byrålådor, läggs numera ut på nätet: diktsamlingar, samlingar av dialektala ord och annat.

Det är i allmänhet amatörer, som tar hjälp av allmänheten, vilket främst gynnar slang och dialekter. Sköldberg och hennes kolleger håller ett intresserat öga på det där, det är ett välkommet komplement till det arbete de själva gör.

–Vi kan ju strukturera arbetet med språket, men det är fantastiska kunskaper som finns hos allmänheten, och på vissa typer av vokabulärer är många långt bättre än vi.

–Ju fler som beskriver det svenska språket, desto bättre. Så ser jag det.

–När det kanske tar tio år innan ett ord kommer in i en ny ordbok, om det är tio år till nästa upplaga, så går det på en kvart på nätet.

Hon kallar dem ”rebeller ute i stugorna”. Folk som föreslår att Kalle Anka-ordet ”Långbortistan” tar plats i SAOL, Akademiens ordlista.

ANNONS

–I huvudsak tror jag det är människor som är genuint intresserade av en speciell dialekt eller allmänt språkintresserade. En kille jag läst om är programmerare. Han träffade en tjej från Blekinge och tyckte att hon hade så roliga dialektala ord, så han kastade ihop en sajt som sen växte med dialektord från hela Sverige. Och Luxikon startades av tre kompisar som jobbade på samma ställe. De har många uttryck, som ”din mamma jobbar inte här”. Det kanske inte hamnar i Svensk ordbok, men det är en fras som folk känner till men som hamnar mellan stolarna i språksammanhang för att de inte är riktiga ordspråk.

–Så de behövs de här rebellerna.

ANNONS