Hon har på förhand varslat om att hon kommer springande från riksdagen till vårt möte och förmodligen kommer att bli 5-10 minuter sen. Det blir hon, men inte mer än så, om man inte lägger till att hon måste börja med att gå på toa.
- Jag har fått rådet att försöka ta makten över min kalender, och det går väl sådär, ursäktar sig Alice Bah Kuhnke (MP) och frågar sedan var vi vill att hon sätter sig för att det ska fungera att fotografera samtidigt.
Vi landar i sofforna i ett öppet genomgångsrum på kulturdepartementet, vilket i efterhand känns symboliskt för hur Alice Bah Kuhnke vill driva sitt politiska arbete. Transparent.
Då börjar vi. I MP:s mediepolitiska program står det att Sverige ska anta en kraftfull lag mot ägarkoncentrationen i media. Varför då?
- Det är miljöpartiets politik, inte regeringens. Det här förslaget finns inte på min dagordning nu. Det som däremot finns med, och som är viktigt både för miljöpartiet och regeringen, är att stärka och bredda vår demokrati, att säkerställa att vi har kvalitetsjournalistik även på små orter bortom stora städer. Det är prioriterat. Ägarkoncentrationen är en viktig diskussion, men någon lagstiftning är inte aktuell.
Ok. Då pratar vi om andra metoder. Hur vill du utveckla presstödet?
- Vi ska nu snabbt justera mindre saker som föreslagits av presstödskommittén redan för ett år sedan. Parallellt behöver vi köra igång arbetet med den stora utmaningen - digitaliseringen. Kanske behöver vi utveckla former för redaktionellt stöd? Omställningsstöd och infrastruktur är också viktiga frågor i detta. På kort sikt ska vi se över en utökad möjlighet om ansökan till driftsstöd, utökning av det geografiska området och ändrade, höjda, stödnivåer.
Miljöpartiets förslag att presstödet också ska gälla bloggar – finns det med?
- Nej, det finns inte med.
Tänker du försöka få parlamentariskt stöd för den idén?
- Det finns väldigt många goda idéer som kommer från Miljöpartiet och flera av dem är förankrade hos de andra partierna. Men i detta första steg med att förnya presstödet går vi vidare med annat.
S har talat om behovet av en medieutredning. Kommer du dra igång en sådan?
- Det ligger i det andra parallella arbetet jag pratade om. Det finns redan mängder med underlag och förslag som vi ser över, från till exempel Journalistförbundet och riksdagen. Det gäller också public service – hur den framtida finansieringen och oberoendet ska se ut. Och övergången från analog till digital radio.
En större medieutredning är redan inledd menar du?
- Jag hoppas att jag inte har sagt utredning, men ett större tag om mediefrågorna är redan på gång, ja.
Inom journalistkåren upplever många ett pedagogiskt problem att få folk i allmänhet att förstå att mediabranschens kris är ett hot mot demokratin. Kan du hjälpa till?
- Ja! Kalla in mig! Vi har konkreta exempel på när människor inte blivit tillräckligt informerade om beslut som verkligen förändrat deras liv. Här spelar lokaljournalistiken en avgörande roll. Det är det ena. Det andra är att nationella medier behöver lokaljournalistiken. Får de inte den så får ingen i Stockholm reda på vad som händer i Åmål och klyftorna i samhället ökar. Jag ser det som en stor fråga, en stor utmaning men också en stor glädje att få vara med och putta den åt rätt håll med en tydlig politik.
Fram till nu har krisen nog ändå mest belysts som en sorts intern medieangelägenhet.
- Jo, det kan man se, och man tänker att man pratar i egen sak när man diskuterar redaktioner som läggs ner, jobb som försvinner. Därför är det så viktigt att höja den demokratiska diskussionen. Ibland är det så att man inte saknar det man har förrän det är borta. Att man först i efterhand inser att man kunde ha höjt sin röst innan skolan lades ner.
Om vi använder ordet utredning lite försiktigt, finns det fler du grunnar på?
- Självklart har vi många idéer och tankar inom regeringen kring saker vi vill påverka och förändra, och många arbeten pågår redan internt kring olika frågor.
Kan du nämna någon?
- Nej, haha, det vill jag gärna att du kommer och intervjuar mig om senare.
I budgeten avvecklar ni myndigheten för kulturanalys. Vem ska nu granska kulturen?
- Det som sker idag, under den myndigheten, har statssekreteraren fått i uppgift att fördela på redan befintliga myndigheter. Vi ser helt enkelt inte att det behövs en egen myndighet för detta.
Kan det gå tillbaka till Kulturrådet, där delar av det arbetet sköttes tidigare?
- Delvis kanske, men det kan nog bli flera myndigheter som tar över de olika delarna.
Fri entréreformen återinförs nu på de statliga museerna, varav de flesta ligger i Stockholm. Men i MP:s kulturpolitiska program står det att partiet vill satsa på stöd åt regionala och lokala museer. Hur går det ihop?
- Miljöpartiet är väldigt måna om att främja lokal och regional kultur. Men även fri entréreformen gynnar människor från hela landet, det är många som går på dessa museer när de besöker Stockholm. Det är också så att utvärderingen av den förra fri entréreformen visade att antalet besökare i och med den ökade på andra museer också.
Är du bra på att äska pengar?
- Ja. Och det visade väl sig? Och har visat sig tidigare. Jag är bra på att förhandla. Jag vet att det gäller att ha tydliga mål, formulera dem väl och välja sina krig. Att se det här över en hel mandatperiod och fundera över vilka positioner som ska förflyttas.
Det framstod i en del rapporteringar som att kulturbudgeten egentligen höjdes med pengar vikta för demokratiarbetet. Var det ett drag från din sida?
- Nej, och det stämmer inte. De journalisterna räknade fel. Kulturbudgeten ökade med 252 miljoner kronor jämfört med 2014 och demokratibudgeten ökade från normala 46-47 miljoner till 52 miljoner. Och jag har aldrig lagt ihop budgetarna, förhandlingstekniskt vore det direkt dumt, jag separerar dem mycket tydligt och ska se till att båda budgetarna ökar.
Hur har du upplevt dina första veckor som minister och debatten kring din person?
- Jag var ju väldigt glad redan den 3 oktober, eller några dagar innan, när jag fick frågan, men min känsla av att ha fått det här förtroendet och ansvaret för att göra någonting bra av det, har om möjligt bara vuxit sedan dess. Jag är också väldigt stolt över att leva i ett land som har yttrandefrihet. Jag har rest och jobbat i länder där man inte har det, och lider brist på många andra friheter också. Att ha en fri press det är ju A och O och jag kan sära på, i alla fall i tillräckligt stor utsträckning, vad som är enskilda individers uttryck för vad de oroar sig för och vem jag är. Jag har ett annat perspektiv och kan distansera mig.
Kan du inte känna dig rädd för att bli avslöjad som okunnig?
- Jag bär inte på så många obearbetade rädslor. Jag vet inte om jag är ovanligt självmedveten men jag vet om vilka styrkor och svagheter jag har och ser till att täcka upp för det som jag är mindre bra på och stärka det jag är bra på. Det är inte så att jag inte vill vara med på den här resan men jag ser fram emot om fyra år när jag och min regering kan checka av vad vi har gjort. Jag tror att jag är rätt svårnedbruten. Och det kan ju också skrämma. Alltså skrämma andra, inte mig, haha!
Det blev mycket fokus på dig medan andra fick jobba lite mer ostört i sina nya ministerroller. Vad tänker du om det?
- Allting har sin tid. Nu pågår det här, och då försöker jag alltid tänka: Vad kan jag lära av det? De senaste nätterna har jag tänkt så här: Det är viktigt att alltid tro mer om människor. Och inte mindre. Jag har sagt till mig själv "Alice öva på detta nu, tro mer på människor, devalvera dem inte, upphöj dem. Om någon säger någonting positivt, tro att det är så. Misstro inte dem du möter."
Du har en stark gudstro som du talar öppet om. Kan det bli en belastning i den roll du har nu, i ett sekulariserat land som Sverige?
- Det finns mycket som kan skrämma människor och vad det är beror mycket på den som bär på känslan. En del kanske blir rädda för någon som har väldigt många barn, andra för någon som är homosexuell, är troende eller bor i storstan. Det finns så mycket som kan ligga en i fatet. Jag har aldrig hymlat med att jag har en tro och var väldig tydlig med det gentemot statsministern när jag fick frågan. Inte för att jag trodde att det skulle bli ett problem, och jag upplever det inte som ett problem, jag dramatiserar det inte alls. Men för att tydligt presentera mig. En del tror på AIK, jag tror på Gud. Och det är nog en väldigt svensk reaktion att man blir upprörd över det. När jag pratar med mina vänner i Tyskland och Frankrike förstår de ingenting av detta.
- Jag vill vara en transparent person som bedriver en transperant politik, både som miljöpartist och statsråd. För mig är det ett förhållningssätt. Jag vill att människor ska veta vad de har mig. Vem jag är. Och det är också helt ok att man ifrågasätter var man har mig.
Tre snabba till sist: Var det självklart att tacka ja när Stefan Löfven ringde?
- Ja. Tveklöst.
Hur såg din rider ut?
- Min rider? Jaha, haha, önskelistan, ja den innehöll det som statsministern och regeringen uttryckte att de vill åstadkomma. Jag fick de svar jag behövde.
Vad vill du kunna säga om fyra år att du har förändrat?
- Om fyra år förstår många fler att en livskraftig demokrati med många deltagare och ett fritt kulturliv inte är varandras verktyg utan varandras förutsättningar.
FAKTA: Alice Bah Kuhnke
Ålder: 43
Familj: Gift med skådespelaren Johannes Bah Kuhnke, tre döttrar.
Bor: I en stuga i Nacka, Stockholm.
Läser: Jag är snart klar med Nätternas gräs av Patrick Modiano
Lyssnar på: Cleo och Kristin Amparo
Såg senast: En dokumentär om Berlinmurens fall.
Om den internationellt prisade filmen Turist där Johannes Bah Kuhnke har huvudrollen: - Turist är för mig en provocerande film vilket är underbart och Ruben Östlund är en mycket modig och begåvad regissör!
