Konstnären Pia König står utanför sin ateljé vid Konstepidemin. Hon pratar med ett par kollegor om "Bus-pengarna" som kommit under luciatorsdagen.
Den yngre av konstnärerna i samtalet har ett offentligt konstverk som hon skulle kunna få pengar för, men som hon ännu inte har anmält till Bildupphovsrätt. Hon berättar att hon ska göra det till nästa år.
LÄS MER:Så ska Västlänken fyllas med konceptuell konst
Pia König känner igen sig i situationen. Dagen innan var hon själv i Bergsjön för att titta till sitt första konstverksuppdrag. Ett lekfullt och färgglatt verk, men som har stått där sedan 2003 och genom åren har blivit rätt så slitet.
– Jag förstod inte riktigt heller vidden av visningsersättningen då. Det tog lång tid innan jag anmälde det. Det var först när jag åt lunch med äldre konstnärer som sade "ah nu är det jul, nu kommer en klumpsumma med pengar", berättar hon.
Genomsnittlig månadsinkomst på 13 000
I år delar Bildupphovsrätt ut 56 miljoner kronor till 4 208 konstnärer i Sverige. Konstnärerna får allt från ett par hundralappar, upp till maxbeloppet på 52 000. Hur mycket man får beror på omfattningen av konstverken och var de står.
Ersättningssystemet kallas för IV, eller individuell visningsersättning, och är ett statligt anslag. Det fungerar på ett liknande sätt som den ersättning tonsättare får när deras verk spelas offentligt, eller författare när deras böcker lånas på bibliotek.
Bildupphovsrätt har också arbetat för att höja anslaget och i år har den totala summan ökat med 15 miljoner.
– Anslaget har stått still och har inte rört sig så mycket på åtta år. Men nu har vi fått en uppräkning, säger Mats Lindberg, vd på Bildupphovsrätt.
Han ser på ersättningen som en kompensation för vad han menar är en inskränkning i upphovsrätten. Summan är tänkt att åtminstone underlätta för konstnärer som ofta går underbetalda.
LÄS MER:Fortbildningsdagen som föreställning
Enligt en rapport från Konstnärsnämnden från 2016 har nämligen en genomsnittlig bildkonstnär en månadsinkomst på 13 200 kronor.
Mats Lindberg förklarar att många konstnärer behöver ha andra arbeten eller sidouppdrag för att få vardagen att gå ihop.
– Och det inverkar förstås negativt på det konstnärliga arbetet. För en del konstnärer är det rent av så att det man har utbildat sig blir till bisysslan, säger han.
Måste arbeta med annat än konsten
Pia König är väletablerad som konstnär. Hon har nio års konstnärlig utbildning och en hel del uppdrag. Men även hon måste arbeta med andra sysslor.
– Jag är inte en helt fri konstnär, det kan man inte säga eftersom jag också jobbar med annat. Men jag har haft tur, för det har nästan alltid varit konstrelaterat. På konstskolor eller som konstkonsult på Västra Götalandsregionen, där jag hängt tavlor på sjukhusen, säger hon.
Hon förklarar att hon nog hade fått det att gå runt även utan den bonus som dimper ner runt jul varje år. Men alla pengar är väsentliga förtydligar hon.
– Det här har kommit fram ur ett behov. Alla jag känner jobbar jättemycket med alla möjliga, olika jobb för att kunna arbeta med konsten. Så jag tycker att det känns bra och rättvist att det finns ett sånt här system, säger hon.
