Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/1

Nu kommer boken om Bohusläns blodiga historia

Varje sommar invaderas Bohuslän av semestersugna fritidsseglare. Men länets verkliga storhetstid inföll redan på 1300-talet. Nu kommer två böcker som djupdyker i Bohusläns dramatiska historia – från islossning till räkkryssning.

Det senaste året har författaren Tomas Andersson arbetat intensivt med sitt stora projekt ”Bohusläns historia”.

I två böcker kommer han att berätta om länets födelse, dess historia och utveckling – från att de tidiga bosättarna slog sig ned i havsbandet för sisådär 10 000 år sedan och fram till att turisterna tog över Smögenbryggan. Första delen med underrubriken ”Från järnåldern till 1658” kommer nu i veckan och nästa år väntas en avslutande uppföljare.

LÄS MER: GP skänker tio miljoner gamla foton till göteborgarna

– Det kändes som en naturlig slutpunkt för den första boken, 1658, det var ju året då Bohuslän blev svenskt.

För Tomas Andersson, som tidigare har skrivit böcker om bland annat Göteborgs historia, fanns det minst två orsaker att ge sig på det här omfattande projektet. Dels har det släppts väldigt få böcker om Bohusläns historia de senaste 60 åren, dels menar han att det västsvenska länet ofta behandlats lite styvmoderligt av svenska historiker.

LÄS MER: Böckerna, filmerna och poddarna som hjälper dig att förstå andra världskriget

– Det finns många exempel på hur nationellt präglad vår historia är. Det räcker med att skrapa lite på ytan eller flytta fokus en aning för att helt andra sammanhang ska träda fram. Bland annat brukar den danske kungen Kristian II (också känd som Kristian Tyrann) helt försvinna ur svenska historieböcker efter Stockholms blodbad 1520 trots att han var aktiv i Bohuslän vid flera tillfällen därefter, påpekar Tomas Andersson.

Bohuslän en ”blind fläck” för svenska historiker

En orsak till att Bohusläns historia nästan har ”fallit mellan stolarna” är just Bohusläns historia. Det faktum att länet blev svenskt först drygt 100 år efter att Gustav Vasa lyckats ena landet och att det därefter aldrig varit danskt eller norskt igen gör att inget av länderna riktigt har brytt sig om att berätta historien om Bohuslän.

– Efter 1600-talet har Bohuslän aldrig varit särskilt intressant för den svenska statsmakten. Med min bok försöker jag ta bort en blind fläck, skrattar Tomas Andersson, men är i grunden allvarlig och understryker att Bohusläns historia minsann förtjänar att tas på allvar.

LÄS MER: Sofia Helin i centrum för två historiska tv-bråk

När länet blev svenskt i och med freden i Roskilde 1658 var skogen nerhuggen och jordbruket satt på undantag. Knappt sillen gick till. Därmed gavs Bohuslän ungefär samma roll som Halland, det vill säga som krockkudde och buffertzon för den nya staden Göteborg. Och jämfört med den nu 400-årsfirande ynglingen vid Göta älvs mynning var Bohuslän redan på 1600-talet trött och slitet.

Snorres ”Heimskringla” anbefalld läsning

Tomas Andersson menar att Bohuslän troligen peakade redan på 1300-talet, i alla fall ur ett strikt geopolitiskt perspektiv. Kanske rent av ännu tidigare.

– På vikingatiden i slutet av järnåldern brukade stormännen träffas för att rådslå och förhandla ”vid älven”, och då syftade man på trakten utanför Kungälv ungefär där Mariebergs herrgård ligger idag. Lite senare blev också Bohus fästning en maktfaktor att räkna med och området var ett av de viktigaste i hela Norden under Kalmarunionen (1397-1523).

LÄS MER: ​Dick Harrison mobbades för sin läslust

Så sorry alla sommarlediga semesterfirare som trängs på bryggor och i båtar – Bohuslän var som hetast på medeltiden. Och för den som vill gräva ännu djupare i den tidens historia rekommenderar Tomas Andersson isländske författaren Snorre Sturlassons gamla kungaberättelser i ”Heimskringla” från 1200-talet.

– Det finns en underbar svensk översättning på 500-600 sidor från 2018 som jag verkligen kan rekommendera. Mycket av det Snorre berättar i ”Heimskringla” är inte bara spännande och fascinerande, det utspelar sig i Bohuslän.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.