Emanuel Karlsten: Nu kan hovrätten i Göteborg få lära sig vad en snippa är

Protesterna mot snippadomen var enorma. Nu går den upp i Högsta domstolen. Men räkna inte med något annat än ren byråkrati, skriver Emanuel Karlsten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Snippadomen tas upp av Högsta domstolen, men räkna inte med en utredning av vad en snippa är. Snarare är det byråkrati som ska redas ut – där resultatet som bäst kan bli en ny vända i hovrätten.

Snippadomen är både en av de mest förvirrande och en av de mest upplysande domarna på många år. Förvirrande, eftersom Hovrätten för Västra Sverige i sina domskäl friade en manlig förövare som i tingsrätten dömts för grov våldtäkt mot barn, eftersom det saknas ”besked om målsägandens uppfattning om innebörden av ordet snippa” och att hovrätten då fått “falla tillbaka på den betydelse ordet får anses ha i allmänt språkbruk, där det är ett vardagligt uttryck för kvinnans yttre könsorgan (se Svensk ordbok, 2021)”. Orden är alltså direkt från domskälen (2/3).

ANNONS

Är det verkligen rimligt att en domstol använder en ordbok för att tolka barns definition av könsorgan i domskäl? Det var vad allmänheten undrade. Men domstolarna undrade: Har verkligen hovrätten agerat rätt?

Beskedet ledde till unikt starka protester. Instagramkontot Prickenrosa startade proteströrelsen “Jagvetvadensnippaär” och hennes post om saken är redan nu en av årets mest gillade och spridda instagrambilder i Sverige. Därav blev domen upplysande. På kort tid pratade plötsligt alla om vad snippa är. Långa artiklar publicerades om hur länge ordet funnits, när det fick spridning och ordböckers betydelse för dess spridning – men också för en domstol. Är det verkligen rimligt att en domstol använder en ordbok för att tolka barns definition av könsorgan i domskäl?

Det var vad allmänheten undrade. Men domstolarna undrade: Har verkligen hovrätten agerat rätt?

För även om Hovrätten var osäker på vilken del av könsorganet ordet “snippa” innebär, var det uppenbart att ett brott skett. Men Hovrätten menar att de var tvungen att fria helt, eftersom det saknades så kallade “andrahandsyrkanden”. Det vill säga: När “grov våldtäkt mot barn” föll, fanns det ingen annan brottsrubricering att falla tillbaka på. Då friades förövaren helt.

Åklagarens ansvar, säger Hovrätten.

Hovrättens fel, säger riksåklagaren.

Vem som har rätt ska nu Högsta domstolen avgöra, och går de på Riksåklagarens linje får Hovrätten göra om och rätt.

Först då blir frågan aktuell om vad flickan egentligen menar med vad en snippa är. Och den här gången kommer åklagaren vara djupt införstådd att på den punkten kommer Hovrätten i Göteborg behöva lite extra vägledning.

ANNONS

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Elon Musk är på rethumör

LÄS MER:Tiktok samlar data – precis som alla appar

LÄS MER:Oerhört märkligt att PM Nilsson duckar pressen

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS