Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Årets Leninpristagare Nina Björk är mest känd för sin bok ”Under det rosa täcket”.  Bild: Kristofer Samuelsson
Årets Leninpristagare Nina Björk är mest känd för sin bok ”Under det rosa täcket”. Bild: Kristofer Samuelsson

Hynek Pallas: Nina Björk kan inte bara vifta bort Lenin-kulten

Årets Leninpris delas ut varje år av Lasse Diding som ”En taskspark mot makten”. Men årets pristagare, författaren Nina Björk, kan inte bara vifta bort Lenin-kulten. Det tycker Hynek Pallas.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

LÄS MER: Nina Björk: ”Lenin var inte en bra förebild”

1978 publicerade den tjeckoslovakiske dissidenten Václav Havel essän ”De maktlösas makt”. Texten handlade om ett samhälle där medborgaren ritualmässigt upprätthöll makten. Havel exemplifierade med en grönsakshandlare som varje morgon när han ställde ut sina varor också hängde upp en banderoll med påskriften ”Proletärer i alla länder, förena er!”. Inte för att han trodde på budskapet – den villfarelsen hade förtrycket för länge sedan befriat honom ifrån – utan för att det gjorde livet lättare.

Havels slutsats var existentiell och handlade om individens ansvar: bara om grönsakshandlaren bröt ritualen kunde regimens makt brytas.

Tack vare det liberala är Björk fri att ta emot stålarna och backa för ansvaret.

Vi lever i en tid då ideologierna och konsekvenserna av att upprätthålla deras makt inte är lika tydliga som 1978. En tid där börsblankare liksom pristagaren tar pengarna och tvagar sina händer från effekterna. Det är ett av resultatet av kalla krigets slut. Ett som ofta kritiseras vänsterifrån. Och, tror jag, en av anledningarna till att Twitter i dagarna återigen har ägnat sig åt jämförelser mellan dagens högerpolitiker och figurer ur det tyska 1930-talet. För att politik och ideologi spelar roll.

Det är därför med en ironi svartare än det intorkade blod man ännu kan upptäcka i Gulag-ruinernas bjälkar som jag läser vänsterdebattören Nina Björks cyniska förklaring till varför hon tar emot det kontroversiella Lenin-priset:

”Jag har tagit emot priser från liberala tidningar utan att vara liberal och skulle nog ta emot pris från kungen utan att vara rojalist. Jag tycker inte att Lenin var en bra förebild och jag tycker att Sovjetunionen skadade socialismens sak”.

Jag ska inte tråka er med den historielektion som borde vara lika central i Sverige som den om 1930-talets Tyskland. Men riktar man på allvar blicken mot Centraleuropa och drar lärdom av det – något Björk efter att ha skrivit en hel biografi över bolsjevikkritikern Rosa Luxemburg tydligen inte har förmått – så kan man lära sig två saker: Att ”socialismens sak” resulterar i samhällen som grönsakshandlarens. Och att samma slags relativisering som Björk bjuder på, där det ”liberala” är utbytbart mot diktatur, är vad som har lett till kreativa begrepp som Ungerns nuvarande ”illiberalism”. Extremerna rör alltid vid varandra, så vem förvånas över att hon uttrycker samma nihilism som hörs i den svenska ytterhögerns megafoner där ”Bryssel är det nya Moskva”?

Den som tror att Lenin-kulten är så pass överspelad att det räcker med en bortviftande brasklapp förstår heller inte den historierevisionism som pågår vänsterifrån. Bläddra i klimatdebattens hetaste bok ”Stormens utveckling” där humanekologen Andreas Malm ser Lenin och ryska revolutionen som nödvändiga för en militant klimatkamp.

Tack vare det liberala är Björk fri att ta emot stålarna och backa för ansvaret. Tack vare Lenin hade varken Havel – som publicerade texten illegalt och åkte i finkan för det – eller hans grönsakshandlare samma möjlighet. Det är något att reflektera över om man – för att låna titeln på Nina Björks senaste bok – ”älskar friheten”.

Läs mer av Hynek Pallas:

LÄS MER: Därför frodas konspirationsteorierna i Östeuropa

LÄS MER: Stormningen av Kapitolium ska inte tonas ner

LÄS MER: Recension: ”Stormens utveckling” av Andreas Malm

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.