Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
New york times är en av världens mest ansedda morgontidningar. Bild: Kin Cheung

Emanuel Karlsten: New York Times klarar inte att beskriva Coronasverige balanserat

New York Times är en av världens mest ansedda tidningar. Ändå misslyckas de med sin bevakning av Sveriges coronastrategi. Emanuel Karlsten om hur journalistikens idé försvinner bort i politisk turbulens.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vilken märklig tid vi lever i. Vi svenskar alltså. Som enda land i världen med avvikande coronastrategi är vi en bricka i ett internationellt politiskt spel. Oavsett politisk världsbild kan Sverige användas för att projicera rätt eller fel. Sverige är sämst, Sverige är bäst.

I en sådan polariserad situation där Sverige uppträder ensam på världsarenan behövs journalistiken. Och var är den? Ja, till exempel i New York Times (NYT). Världens främsta tidning. Men när de ska beskriva Sverige är det som att all balans försvinner. Som att pandemin inte bara är en sjukdom för kroppen, utan också för förmågan att beskriva världen rättvist.

Kolla bara på artikeln under torsdagen (8/10).

Peter S Goodman heter journalisten som är tillsatt av tidningen för att förklara Sverige för världens läsare. Han tycks vara rasande på landet. I april skrev han att Sverige utmärker sig genom att omfamna en ”crackpot” strategi. När han i juli skulle sammanfatta Sveriges val, skrev han en nästan rakt igenom felaktig text med rubriken ”Sverige höll öppet för att rädda ekonomin”. Artikeln gav incitament för världens politiker att än en gång flytta brickan Sverige fram och tillbaka i det politiska spelet. Och i går var det alltså dags för Goodman igen, nu tillsammans med svensken Erik Augustin Palm. Palm har i Slate tidigare skrivit att Anders Tegnell haft en ”lobotomiserad likgiltighet” kring Sveriges dödstal. På ett raderat twitterkonto har Palm menat att Tegnell har en ”funktionsnedsättning”.

”Pandemin avslöjar hål i Sveriges generösa välfärdsstat” är nu rubriken på deras gemensamma artikel i New York Times. Febrigt försöker de driva i mål det som redan är en uppsparkad dörr: Sverige har misslyckats med att skydda de äldre. Det förnekas av ingen, men nu ska ny vinkel hittas, vilket mest leder till en rad fel. Som att privatiseringen av äldrevården skapade dödsfallen.

Det är artikelns inledande premiss och först långt ner i texten försöker tidningen rätta till det genom att medge att svenska medier redan publicerat jämförelser som visar på motsatsen. GP gjorde till exempel en kartläggning som visar att kommunala äldreboenden drabbats hårdare än vinstdrivande äldreboenden. Eller att Sveriges äldreboenden är värre drabbade än andra länders. Vilket inte heller är sant. Procentuellt har Sverige klarat sig bättre än till exempel Norge. Men generellt är det väldigt svårt att jämföra äldreboenden mellan länder, eftersom förutsättningarna är så olika. Och likadant angående att svenskar skulle nekats vård.

Det finns flera vittnesmål om det här i framför allt region Stockholm, men ingen strukturell bild att det skett över hela landet. Kritiken är verkligen rimlig, men den behöver nyanser om man i en enda artikel ska beskriva ett helt lands strategi. De nyanserna saknar NYT. För sant är ju att Socialstyrelsen haft tydliga dokument om att ingen ska nekas vård på grund av ålder. Att vissa äldre ändå har en ”biologisk ålder” som omöjliggör behandling på IVA är en annan sak. Faktum är ju att Sverige aldrig haft brist på till exempel intensivvårdsplatser – fältsjukhuset i Älvsjö behövde aldrig öppna.

Det känns märkligt att behöva skriva denna text. Inte minst för att det framstår som ett regimtroget försvarstal i ett Sverige där alla är överens om ett antal förödande misslyckanden. Inte minst för att jag annars jobbat hårt på att avslöja just sådana. Allt från misstag i myndighetsberäkningar, kontrakt, vänskapsband och flockimmunitetens plats i strategin.

Men om vi ska lära oss något av Sveriges pandemihantering måste vi vara sakliga med grundfakta och korrekta med premisser. I en tid då rykten sprids på internet och politiker slutar bry sig om sanning bör journalistiken vara en fyrbåk för sanningen. Det NYT visar är hur politisk turbulens kan korrumpera även den idén.

Vad har vi kvar då?

Läs fler texter av Emanuel Karlsten:

LÄS MER: Emanuel Karlsten: Måste tusentals personer sitta på samma fysiska plats?

LÄS MER: Därför framstår politikerna som troll på internet

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.