Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: LINNEA RHEBORG

Jonathan Bengtsson: Nej, kritiker ska inte bete sig som kåta sjömän

"Men vill man ha skarpare standuprecensioner ska man inte försvåra arbetet för de som ska skriva dem", tycker Jonathan Bengtsson i slutreplik till Magnus Betnér i debatten om standupkritiken.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Låt oss inleda med att konstatera: alla de känslor Magnus Betnér hyser inför recensenter är rimliga. Särskilt om de larmar och bräker, filmar och super, beter sig som kåta sjömän istället för anständiga individer. Det måste naturligtvis kännas fel att bevilja tidningar tillträde, om de skribenter som alltid kommer helt saknar yrkesstolthet. Jag förstår.

Men att härifrån dra slutsatsen att "varken jag eller min publik behöver kritiker", och inte erbjuda ackreditering - det är ändå fel väg att gå. Det finns flera andra vis att skrida till handling på.

Man kan ömt meddela berörda tidning om hur låg intelligens deras utsände har. En disciplin jag föreställer mig att Magnus Betnér känner sig mycket trygg inom. Efter detta kan man hoppas att samma tidning skickar någon som är lämplig för uppgiften, och samhället i övrigt, nästa gång.

LÄS MER: Jonathan Bengtsson: Jag är standup-kritiker för att standup förtjänar att tas på allvar

Har man inte ett lika diplomatiskt humör kan man, stillsamt, gripa tag i något av journalistens mer fladdriga klädesplagg och vräka ut dem på gatan redan under föreställningskvällen. På samma vis som man hade gjort sig av med andra individer, om de inte förstod skillnaden mellan att vara en schimpansunge och en samhällsmedborgare. Man kan till sist lyfta upp denna sortens händelser i offentligheten. Precis som vi gör nu.

Men det vore olyckligt att besluta sig för att precis alla journalister, undantagslöst, kommer att missköta sig bara för att somliga har gjort det tidigare. Genom att dra tillbaka möjligheten att söka ackreditering säger man egentligen exakt detta. Redaktioner runt om i landet lär verkligen bara fortsätta att gasta om standup som ett oseriöst fält, som utgörs av oseriösa människor, om ståuppklubbar låter samma redaktioner själva finansiera biljetterna. "Låt dem!", säger kanske Magnus Betnér nu. Och så fortsätter vi att hugga mot varandra i samma låsta läge.

LÄS MER: Replik: Det handlar inte ett dugg om att få en dålig recension

I slutändan kommer det väl att handla om en sak. Antingen är man av uppfattningen att kulturkritiken, alla dess svagheter till trots, i slutändan är gynnsam - för humorscenen i stort, för etablerade som nya komiker. Eller så tror man inte det. Antingen så tror man att humorkritiken kan bli bättre, och att tillgänglighet är en central del i detta, eller så tror man inte det.

Jag kan naturligtvis inte garantera att framtida journalister som besöker Magnus Betnérs föreställningar kommer sköta sig, om han av någon anledning skulle ändra sin hållning. Men jag är övertygad om att standupkritik är viktig, även om den ibland kan vara dålig.

Jag är också övertygad om detta: vill man ha skarpare standuprecensioner, så är alla sätt bättre än att försvåra arbetet för de som ska skriva den.