Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bianca Ingrosso är influencer och tv-stjärna.  Bild: Jessica Gow/TT
Bianca Ingrosso är influencer och tv-stjärna. Bild: Jessica Gow/TT

Amanda Broberg: Nej, Bianca – vi kvinnor är inte slavar under vår menscykel

Bianca Ingrossos reklamfilm befäster idén om kvinnan som styrd av sina hormoner. Amanda Broberg om varför den kända influencerns reklamkampanj är allt annat än feministisk.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Om någon trodde att det fortfarande finns ett stigma kring mens lär de ha reviderat sin uppfattning efter att ha sett Bianca Ingrossos senaste reklaminsats. Med plutande läppar och ett sensuellt åmande för att illustrera menssmärtor ska Ingrosso porträttera menscykeln. I videon är varje fas, från ägglossning till pms något som dikterar kvinnans humör.

LÄS MER: En deo kvinnor klarar sig utan

I vems intresse är det egentligen att kvinnor ser sin menscykel som en del av sin identitet? Inte är det i feminismens. Bianca Ingrossos plånbok däremot, och företaget Deo doc som tar hutlösa 89 kronor för 14 ekologiska tamponger.

LÄS MER: De nya barnstjärnorna tjänar miljoner på nätet

Att mensskydd och intimprodukter också skulle falla offer för ”femvertisingen” är i sig inte särskilt oväntat. Ingrosso har gjort reklam för mensskydd i månader. Komikern Amy Schumer är tampongmärket Tampax nya frontfigur. Och även om Ingrossos hypersexualiserade framtoning skiljer sig från Schumers humoristiska rör det sig i grund och botten om samma sak - den fullbordade avstigmatiseringen av mens.

Kampen för att sluta tabubelägga mens har en åtminstone decennielång historia på nacken, som Anna Björklund skriver om i Expressen Kultur. Från Liv Strömquists menskonst till Hannah och Amandas planer på att föra logg över sina anställdas PMS.

Att tro att kvinnor är slavar under sin menscykel är helt enkelt lika feministiskt som att kränga 14 tamponger för 90 kronor med hjälp av sexuliserande reklam.

Efter att Jämställdhetsmyndigheten gett bidrag för att menscertifiera arbetsplatser och Försvarsmakten börjat använda gratis mensskydd som en del av sin kommunikation, får nog tabut anses som brutet.

Alla pratar om mens. Ändå adresseras problemen med att ha mens förvånansvärt sällan. Istället reduceras den antingen till en kulturell symbol – att menskonst blivit ett slagträ i kulturkriget har väl inte undgått någon - eller används som en rätt sunkig förklaringsmodell till kvinnors humör.

Mer än något annat bidrar Ingrossos porträttering den till att reproducera bilden av att kvinnor essentialistiskt skulle vara irrationella, hysteriska eller överdrivet sexuella. Men att kvinnor av olika skäl inte skulle vara att lita för de är fjättrade vid sin begränsande biologi är misogynt - också när det förkläs som omtanke. Det var liksom knappast en feminist som yttrade den nedsättande frågan “Har du mens eller?”.

Att tro att kvinnor är slavar under sin menscykel är helt enkelt lika feministiskt som att kränga 14 tamponger för 90 kronor med hjälp av sexualiserande reklam. Det vill säga, inte alls.

Läs mer av Amanda Broberg:

LÄS MER: Det går inte att fondspara omkull patriarkatet

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.