Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

NÄRA SLÄKTING. Neandertalarna framställdes fram tills nyligen som mörkhyade halvapor.  Bild: ERIC CABANIS
NÄRA SLÄKTING. Neandertalarna framställdes fram tills nyligen som mörkhyade halvapor. Bild: ERIC CABANIS

Neandertalaren i spegeln

Den tidigare så förtalade neandertalaren har visat sig vara en av mänsklighetens förfäder. Cecilia Nelson ser urmänniskans image förändras.

Låg det kanske ett dna-test under granen i år? Intresset för våra rötter ökar och kyrkböckerna har fått konkurrens av den nya gentekniken som blivit överkomlig även för vanliga människor. I vetenskapliga artiklar såväl som i pratshower och trådar på nätet diskuteras inte bara vilka ärftliga sjukdomar testerna kan berätta om. En pikant fråga har dykt upp sedan vi som lever utanför Afrika fått veta att vi är släkt med de så förtalade neandertalarna som tills alldeles nyligen framställdes som mörkhyade halvapor: Hur många procent neandertalare är jag?

Efter att det avslöjats att dessa förhistoriska människor står för upp till fyra procent av våra gener och troligen ofta var rödblonda och ljushyllta har rekonstruktionerna utifrån de funna skelettdelarna genomgått en påtaglig förändring. Den som nu tittar tillbaka från montern eller fotografiet ser med sina bestämda drag och pigga blick ut som någon man skulle kunna småprata med på spårvagnen.

Den som nu tittar tillbaka från montern eller fotografiet ser med sina bestämda drag och pigga blick ut som någon man skulle kunna småprata med på spårvagnen.

Som Yuval Noah Harari konstaterar i sin bok Sapiens vet vi väldigt lite om förhistoriens människor. En utmärkt projektionsyta för diverse föreställningar med andra ord, vilket Hararis sammanfattning av forskningen i ämnet också visar. Sedan rasbiologin hamnade i vanrykte kan etablerade vetenskapsutövare inte tillskriva etnifierade grupper vad som helst längre. Men förhistorien verkar ha sina egna lagar. Går man tillräckligt långt tillbaka i tiden släpper hämningarna och häpnadsväckande mycket av socialdarwinismens tankegods visar sig fortfarande vara användbart.

Tankegångarna känns igen från kolonialismens härjningar då folkmord skrevs på det naturliga urvalets konto. Neandertalarna har beskrivits som underlägsna utifrån logiken att homo sapiens sapiens erövrade deras territorier och helt enkelt utrotade de mindre försigkomna invånarna. Det faktum att neandertalarna hade större hjärna än erövrarna har ignorerats trots att rymligare hjärnkontor annars ansetts positivt i jämförelser mellan olika varelser.

Nu överlevde alltså våra kusiner och blickar tillbaka på oss i spegeln och i selfien.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.