Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vi för en dialog med våra verk för att säga något om samtiden, säger Isabella Nilsson.

Museichefen: Vi har fler besökare än Blåvitt

– Ett starkt museum är en förutsättning för att resten av kulturlivet i Göteborg också ska kunna vara starkt, säger Isabella Nilsson, chef för Göteborgs konstmuseum. Hit kommer varje år fler besökare än till Blåvitts hemmamatcher.

Konststaden Göteborg består av det fria konstlivet, gallerierna, institutionerna och media som granskar och analyserar vad som är på gång.

– Allt hänger ihop. Fallerar en del så haltar resten. Men ett starkt museum är basen, ett nav i konstlivet. Att det i Göteborg finns ett museum som först i Sverige ställer ut en konstnär som Bruce Nauman, det säger något om stadens konstliv, säger Isabella Nilsson.

För henne är det viktigt att jobba med samtida konstnärer.

– Vi har nu i ett par år jobbat med yngre konstnärer för att få in det unga och samtida tilltalet i dialog med våra samlingar. För det är viktigt. Alla verk är här och nu. Vad säger de oss idag?

– Göteborgs konstmuseum har alltid varit ett samtida museum. Makarna Fürstenberg investerade i dåtidens konstnärer, gav dem möjlighet att resa, köpte deras verk. Resultatet är den skatt i Fürstenbergska galleriet som inte finns någon annanstans.

Sedan Isabella Nilsson tillträdde för sju år sedan har i snitt antalet årsbesökare ökat med 80 000.

– Museer är en plats för möten och därigenom för demokratins utvecklande, ett sätt att få kunskap ensam eller tillsammans med andra. Det är inte minst viktigt i Sverige idag med de strömningar av främlingsfientlighet som finns. På museet träffar man människor från alla tider där många var nya i Sverige. Vi för en dialog med våra verk för att säga något om sam-tiden, säger Isabella Nilsson.

Hon menar att de historiska porträtten talar till oss idag.

– Precis som när man läser romaner av författare från olika tider och olika delar av världen kan man sätta sig in i en annan människas liv genom att titta in i ögonen på en person från 1600-talet. Det är hisnande. Vår samling är inget dött objekt, vi jobbar med den hela tiden, hänger om och visar ihop med samtida konst. Vi är historien i samtal.

Varje år görs 25 miljoner museibesök i Sverige. Biobesöken är tio miljoner färre. Besöksnäringen är en växande marknad i landet och i takt med att den ökat har också museibesöken ökat.

– Vi är en arena och lanserar man Göteborg som en evenemangsstad har vi också en plats i det som en del av besöksnäringen. Konstmuseet är en anledning till att folk kommer till Göteborg. Därmed genererar vi skatteinkomster och bidrar till att Göteborg kan utvecklas. Men där har kulturen kanske inte varit det första som dras fram i lanseringen av staden.

Utställningar med kända konstnärer är ett sätt att dra nya besökare till museet. Men pengar är ett problem. Konstmuseet måste själv dra in ungefär en tredjedel av sin budget för att täcka de fasta kostnaderna.

– Självfinansieringsgraden har under min tid som chef varierat från 30 till 38 procent. När det är gjort står vi på noll.

En stor utställning kostar flera miljoner att göra och är alltid ett risktagande. Att hitta privata finansiärer som varje år vill gå in och backa sådana utställningar är inte helt realistiskt.

– Frida Kahlo gick jämnt upp ekonomiskt, men gav mycket cred och en stor synlighet för museet.

En utställning som kommer att locka många besökare är i vilket fall den Tove Jansson-utställning som öppnar i början av nästa år.

– Ett roligt konstnärsskap. Hon har inte bara gjort mumintroll, konstaterar Isabella Nilsson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.