Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Morgondagens stadsbibliotek

Stadsbiblioteken i Stockholm och Göteborg behöver plats för fler funktioner och fler människor. De klassiska byggnaderna skall bli framtidens bibliotek.
När stadsbiblioteken i Sveriges två största städer skall byggas till andas arkitektuppdraget nya, moderna tider. Några ledord är flexibilitet, öppenhet, mötesplatser, kommunikation och nya medier.
Innehåll och utseende hänger ihop. Bibliotekets verksamhet styr rummets utformning, men rummet inspirerar också till ny verksamhet. Hur ser då den optimala lösningen ut, där hänsyn också tas till den redan befintliga byggnaden?
Just nu pågår ett gigantiskt bedömningsarbete i Stockholm. Arkitekttävlingen om en tillbyggnad av Erik Gunnar Asplunds bibliotek vid Sveavägen har resulterat i 1 100 förslag från 120 länder.
- Vi tittar igenom alla förslag. En arbetsgrupp av arkitekter har gjort ett jättejobb med att sortera förslagen i grova undergrupper, till exempel byggnader på höjden, byggnader som breder ut sig, tillbyggnad som förutsätter rivning av annexen. Vi har väl en 10-12 undergrupper som vi har fått föredragna för oss, säger Inga Lundén, chef för Stockholms stadsbibliotek.
Hon sitter i juryn som slutligen avgör vilket förslag som skall bli verklighet. Samtliga förslag visas för allmänheten vid Klarabergsviadukten. Inga Lundén tror att hon vid det här laget säkert har gått flera kilometer längs utställningen för att bilda sig en uppfattning. Om hon har någon favorit varken vill eller får hon säga.
- Det får inte bara vara vackert för ögat eller vara en spännande lösning. Jag är intresserad av arkitektur, men det är bibliotek som jag kan, säger hon.
Morgondagens bibliotek möter fler och nya behov. Glöm trånga hyllor med böcker sorterade efter ämne och tysta läsesalar. Tänk i stället böcker ordnade efter teman och levande mötesplatser för kunskapssökande. Tänk medier i vid bemärkelse, inte bara ord och bild mellan pärmar, utan också elektronisk publicering och multimedia. Tänk tillgång till både arkivmaterial och den senaste nyhetssändningen.
- Tillgängligheten och öppenheten är viktig. Besökarna skall i högre grad vara rörliga och medskapare, säger Inga Lundén och berättar att öppenhet och rörlighet var en nyhet redan när Asplund ritade sitt bibliotek.
Han inspirerades av amerikanska bibliotek där låntagarna själva fick plocka från hyllorna och inte beställa över disk. Lundén jämför wow-upplevelsen då med när dagens Systembolag släppte in kunderna till flaskorna.
Göteborgarnas syn på framtidens bibliotek liknar på flera sätt stockholmarnas även om tillbyggnaden av Göteborgs stadsbibliotek är i mindre skala. Cirka 3 000 extra kvadratmeter behövs plussas på befintlig yta. Fyra arkitektkontor har fått i uppdrag att rita var sitt förslag, White arkitekter, Malmström & Edström, WSP/Erséus arkitekter och Lund & Valentin.
De fyra förslagen har suttit uppsatta på Stadsbiblioteket och snart är det dags för bedömningsgruppen att fatta beslut, möjligen redan den 18 december.
Göteborgs stadsbibliotekarie Christina Persson menar att utvecklingen inom biblioteksvärlden sker i rasande fart. Bibliotek har alltmer blivit en mötesplats för besökare med olika behov. Mer yta behövs därför främst för att ge plats åt människor och mänskliga aktiviteter.
- Barnavdelningen var från början tänkt att innehålla 6 000 medier, i dag har antalet tiodubblats. När avdelningen har tagit emot en dagisgrupp är det fullt. Vi har också stort behov av att levandegöra de medier som finns genom att ge plats för till exempel föredrag och samtal, säger Christina Persson.
Trots att tillbyggnadens exteriör är känslig då den ligger vid Götaplatsen med sin speciella miljö tror Christina Persson att förändringen är ännu mer komplicerad i Stockholm. Asplunds bibliotek har ikonstatus.
Den som ritade Göteborgs stadsbibliotek 1967 var Rune Lund. Hans arkitektkontor, Lund & Valentin - nu med nya ägare, står bakom ett av tillbyggnadsförslagen. Rune Lund är i dag 85 år och följer tillbyggnadsplanerna med intresse.
- Vi har samma förhållningssätt som upphovsmannen hade då. Det betyder att byggnaden skall inordna sig under Götaplatsen i sin helhet och inte konkurrera med den. Stadsbiblioteket behöver inte sticka ut. Det är stadens mest besökta hus och alla vet var det ligger, säger Jan Izikowitz som är en av arkitekterna.
Lund & Valentin har även skickat in ett bidrag till Stockholmstävlingen, men tiger som muren om hur de tänker sig den tillbyggnaden.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.