LÄS MER:Fri debatt är bättre än lagstiftning
Kan man lagstifta bort historiens bumerang? Morgan Johanssons utspel om Förintelsen – med vad som tycks noll debatt och förankring i regeringspartierna – gav inte lika mycket intryck av seriös frågeställning kring hur man förvaltar 1900-talets värsta händelser som det signalerade ännu en socialdemokratisk valhänthet.
Frågan om att kriminalisera Förintelseförnekande är inte ny. Det är olagligt i en rad länder från Tyskland till Frankrike, från Nederländerna till Tjeckien. Den ljugande författaren David Irving fick böter i Tyskland för påståendet att lämningar efter gaskamrar i Auschwitz hade byggts efter kriget. Sverigevännen och revisionisten Robert Faurisson – som försvarades av Jan Myrdal – dömdes i Frankrike.
Det här var tidigt 90-tal. Jag var i tonåren och revisionismen red på en rejäl våg av rasism. Nog hade jag personliga anledningar att tänka på Förintelsens konsekvenser. Men det var varken dessa eller tidningsartiklarna om förnekelsedomar som avgjorde att jag senare kunde bemöta lögnerna.
LÄS MER:Ett förbud mot förintelseförnekelse är en usel idé
Sveriges valda väg då – på förlag, tidningssidor och i skolor – blev historielektionen. På mitt gymnasium lades tonvikt vid frågan, resan med tyskagrupper gick till koncentrationsläger. Bäst minns jag en text av Peter Englund i antologin ”Det eviga hatet” (1993). Redaktör var den oförtrutne Per Ahlmark och anledning till publiceringen var den antisemitiske Förintelseförnekaren Ahmed Ramis Radio Islam.
En liten påminnelse här är att Sverige har åtalat Förintelseförnekare. Deras lögn går hand i hand med hets mot folkgrupp.
Antologin och skolan tog upp Yttrandefrihet och Att Ta Debatten. Om propaganda och nynazister skulle förbjudas. Peter Englunds text visade istället hur otvetydiga hårda fakta är. Utifrån arkeologiska utgrävningar och vittnen berättar historikern om en augustidag i dödslägret Bełżec utanför den polska staden Lublin. Mellan mars 1942 och december 1942 mördades uppåt en halv miljon människor där. Englund rekonstruerar en dag av massmord. Från tågets ankomst till de tusentals döda.
Nazisterna försökte sopa undan spåren. Bödlarna grävde upp kropparna, brände dem på bål och malde ner benen. De lyckades inte. Fakta talar trots minimum av vittnen ett klart språk.
Jag har nämnt denna antologi förut, talande nog i kritik av hur DNs och SVTs faktagranskare ”Faktiskt” faktakollade den Nordiska Motståndsrörelsens påstående om giftgasen som användes i folkmorden (GP 4/7/18). Och lika missriktat som jag anser det vara att ”faktakolla” terroristpropaganda, lika dumt tror jag det är att kriminalisera själva förnekandet.
LÄS MER:Kan bli straffbart att förneka Förintelsen
En liten påminnelse här är att Sverige har åtalat Förintelseförnekare. Deras lögn går hand i hand med hets mot folkgrupp. Och just rasisten Ahmed Rami fick – trots att Jan Guillou lyfte hans yttrandefrihet under rättegången – fängelse 1990. En annan påminnelse är hur Socialdemokraterna under Göran Persson i slutet på 90-talet reagerade på ökad antisemitism och minskad kunskap: genom att inrätta Forum för levande historia.
Men 2021 finns i politiken andra hänsyn S vill ta – en ny tuffhet man vill visa upp. Samtidigt finns faktiskt fler anledningar än på Perssons tid att hellre lyfta bildning och debatt. Johanssons utspela ska för all del inte ses som en spegling av den revisionism som regeringar i forna Östeuropa ägnar sig åt. Ungern, Polen och Litauen – alla platser där Förintelsen på värsta vis skedde – vill putsa bort gråzonerna i synen på det nationella Folket. Det gäller även kommunistårens brott. ”Alla vill vara offer, ingen vill vara bödel” som vitryska Svetlana Aleksijevitj skrev om saken (28/1/20). Och tysk och fransk lagstiftning ses redan som legitimerande där.
Att beskriva saker som självklara i tider då historie- och mediesanningar allt mer underkastas starka politiska krafter på global nivå är riskabelt. Det är inte samma sak som att säga att allt bör debatteras eller faktagranskas – det är att påpeka att skolan måste täcka mänsklighetens svarta hål så att nya generationer har kunskap och ryggrad att göra motstånd med.
Läs mer av Hynek Pallas:
LÄS MER:Hög tid att våga stå upp mot diktaturens Kina
LÄS MER:Är Adam Curtis filmer journalistik för ett nytt tidevarv?
LÄS MER:Klart det finns vinstintresse i identitetspolitisk kultur
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
