Det som från i år ingår i Stadsmuseets samlingar är ungefär en tredjedel av det som finns kvar av minnessakerna vid brandplatsen 1998. Övrigt har tagits om hand av anhöriga eller finns utställt i minneslokalen där branden ägde rum.
– Vi lägger även in porträtt, men om någon anhörig hör av sig så kan vi plocka bort det, säger Marie Nyberg, intendent på Stadsmuseet.
Hon visar några stora kartongbitar med hälsningar och bilder av några av dem som dog.
LÄS MER:Offren hedras 20 år efter Backabranden
Vi står i ett av museets stora magasin på Lindholmen där minnessakerna efter Backabranden förvarats i 20 år. Av hänsyn till de anhöriga har museet dröjt med att registrera föremålen tills nu.
Efter branden natten mellan den 29 och 30 oktober 1998 växte en minnesplats fram utanför lokalen, en 150 meter lång mur full av blommor och hälsningar. Istället för att allt röjdes undan och slängdes fick museet i uppdrag att samla in föremål, hälsningar och foton.
Grävdes fram ur snön
När museets personal kom till platsen i mitten av december hade det snöat. Texter och nallar fick grävas fram ur snön. Allt samlades in i säckar, las upp för att torka, och stuvades sedan undan i kartonger.
Marie Nyberg var med två år senare när brandlokalen röjdes ur och skulle göras om till minneslokal.
– Det var tufft, man fick försöka vara stark i stunden och gå hem och gråta sedan.
Museet dokumenterade när lokalen tömdes och hjälpte sedan till när anhörigföreningen tog hand om en del av minnessakerna till utställningen där. I minneslokalen står också 63 ljus som stöpts av de ljus som samlades in från minnesmuren.
LÄS MER:De minns Backabranden som i går
När det gått ytterligare ett år, 2001, togs kartongerna in till Stadsmuseet, de anhöriga bjöds in och fick ta med sig det de ville ha.
I mars i år började sedan museipersonalen packa upp kartongerna, det som var i för dåligt skick valdes bort, men allt det övriga är nu registrerat, det som återstår är att scanna in alla texter. Omkring 700 texter, 150 föremål och bortåt 200 bilder är nu säkrade för framtiden.
En låda full av gosedjur
Marie Nyberg lyfter ut en liten nalle ur en genomskinlig plastlåda fylld av gosedjur, och visar hur den fått en liten tyglapp med ett nummer påsydd.
– Det är bra att museet har det här materialet, nu har vi koll på det och kan använda det till andra utställningar. Vi ska till exempel bygga en ny 1900-talsutställning, Backabranden ingår i historien som en stor och sorglig del.
I kontorslokalerna i närheten sitter museiassistenten Solveig Gustafsson och registrerar teckningar och brev. Hon tar på sig ett par bomullshandskar och bläddrar lite i ett häfte med teckningar gjorda av en skolklass.
I en låda på hennes skrivbord ligger kondoleansbrev och blomsterkort på flera språk. En stor del av materialet är väldigt personligt.
LÄS MER:"Den tjocka svarta röken letar sig ner i lungorna"
– Det kan bli väldigt känslosamt, särskilt när nya foton dyker upp, säger hon.
Marie Nyberg håller med om att det kan kännas tung att jobba med ett det här materialet.
– Vi har ju ingen utbildning för att hantera det. Men det är ändå värst för dem som var med och deras anhöriga.
Hon tycker det är bra att museet kopplades in så tidigt och funderar på om något kunde gjorts annorlunda.
– Vi har ju inte gjort några intervjuer, vi tyckte att det gjordes så många av media och andra och att det kanske skulle bli för mycket för de anhöriga. Men vi kanske skulle göra det nu.
Hantering av känsligt material
Natten till den 30 oktober 1998 omkom 63 ungdomar och många skadades i en brand i en lokal vid Hjalmar Brantingsplatsen där ett diskotek anordnats.
Redan ett par dagar efter branden fick Stadsmuseet i uppdrag av kommunledningen att ta hand om minnesmuren som växte fram utanför brandlokalen.
På Stadsmuseet tisdag 30 oktober berättar Marie Nyberg, under rubriken Hanteringen av känsligt material, om arbetet med att ta hand om minnesmuren och om att hjälpa till med inredningen av minneslokalen för de anhöriga, samt vad som hänt med det insamlade materialet
