Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Mikaela Blomqvist är ny redaktionell medarbetare på GP:s kulturredaktion.  Bild: Jonas Lindstedt
Mikaela Blomqvist är ny redaktionell medarbetare på GP:s kulturredaktion. Bild: Jonas Lindstedt

Mikaela Blomqvist förstärker GP:s kulturredaktion

GP:s nya medarbetare om Svenska Akademiens falska framsidor och boken hon ångrar att hon läste.

Mikaela Blomqvist – en av Sveriges mest meriterade kulturjournalister – förstärker Göteborgs-Postens kulturredaktion från och med andra veckan i april och går alltså från frilanstjänst till att bli en redaktionell medarbetare. Tjänsten är en del av GP Kulturs satsning på kulturmaterial – och pågår till februari 2022. Under perioden kommer hon både att skriva och ägna sig åt redaktörskap.

Blomqvist, som bland annat har suttit i Nobelkommitten, är sedan länge bekant som kritiker för GP:s läsare. Nu blir hon en del av kulturredaktionen, med en breddad roll.

Vad hoppas du tillföra GP:s kulturredaktion?

– Jag tycker att kultursidor i allmänhet kan ha en tendens att bli lite interna. Ibland kan vi fastna i nån fråga som debatteras på Twitter. Jag tror att jag kan bidra med exempelvis historiska utblickar.

Du verkar inte direkt skotträdd i debatten.

– Jag skriver vad jag tänker. Sedan har det varit så de senaste åren att människor har uppfattat det jag har skrivit som kontroversiellt. Debatter har startat. Det har förvånat mig, för jag tycker själv sällan själv att jag har uttryckt något kontroversiellt.

Hur påverkas du av de här debatterna?

– Det är inte skrämmande att människor har olika åsikter. Det är något bra. Om alla hade tyckt samma sak som jag så skulle något ha känts fel.

Du har ju suttit i Nobelkommittén. I Klas Östergrens ”Renegater” berättas att kommittémedlemmarna sitter med neutrala bokomslag lagda runt böckerna för att ingen i omgivningen ska kunna räkna vilken författare som kan vara aktuell för Nobelpriset. Är det där med de fejkade omslagen sanna?

– Ja, det är helt sant! Jag har behållit mitt. Det är praktiskt om man inte vill skada boken. Det är oxblodsfärgat och väldigt elegant.

Vilken är den senaste bok du ångrar att du läste?

– ”Pascal Duartes familj” av Camilo José Cela. Jag hade läst en bok av Dag Solstad där en av gestalterna i sin tur hade läst ”Pascal Duartes familj” och tyckte att den var tråkig. Så jag blev nyfiken. Men det var ju tyvärr sant att det var en tråkig bok.

Hur står sig Göteborg som kulturstad i förhållande till Stockholm?

– Bra.

Exempelvis?

– Litteraturhuset gör mycket fint. Och så har vi ju ett bra operahus.

Förresten. Hur ska det gå för litteraturen? Det ryktas ju om att den närmar sig slutet.

– Det är viktigt att skilja mellan litteraturen och bokbranschen. Om populärlitteraturen går över till ljudböcker är det ingen större förlust. Så länge det finns riktiga läsare klarar sig litteraturen.

Aktuella texter av Mikaela Blomqvist:

LÄS MER: Recension: ”Fallet” av Albert Camus

LÄS MER: Recension: ”Vi röstar om vi saknar mamma” av Nina Pascoal

LÄS MER: Recension: ”Tvångsamheten” av Alexandra Sundqvist (Ordfront förlag)

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.