De fem arkitektförslagen till ny Götaälvbro presenterades i tisdags och jag tänker inte kommentera dem med ett enda ord för jag vill inte ha någon hög bilbro mellan city och centrala Hisingen, inte ens om den är ritad av Snøhetta, Zaha Hadid, Chris Wilkinson eller Dissing + Weitling, Arne Jacobsens gamla kontor. Och det vill inte stadsarkitekt Björn Siesjö heller egentligen, för han vet mycket väl vilka konflikter den där bron skapar, att den kommer göra mer skada än nytta, att den är för låg för sjöfarten och för hög för cyklister och fotgängare och alldeles för lång i land för att man ska kunna bygga den blandstad han alltid förordar.
Och ändå var det han som stod där i Älvrummet i tisdags och presenterade.
Två gånger på raken dessutom för intresset var mycket stort, köerna ringlade långa – nästan lika långa som bil-, buss- och spårvagnsköerna kommer ringla varje gång ett fraktfartyg eller en normalt dimensionerad segelbåt vill passera den nu föreslagna 13-metersbron.
Istället borde Siesjö sagt som han sagt i intervjuer jag gjort med honom. Att en 13-metersbro är på tok för hög. Och att han helst sett att en ny bro var bilfri – en kollektivtrafikbro med gång- och cykelbanor. Och att de där fåfänga politikerna som vill bygga ett monument över sig själva lagom till 2021 och 400-årsjubileet borde kastas från brokrönet, kölhalas, vad som helst bara de väcks till insikt. Ungefär. Det där sista hittade jag på, men resten har jag på band, och jag undrar, vad är vitsen med en stadsarkitekt som springer politikernas ärenden på det viset? Motiverar det hans 77500 skattekronor imånadslön?
Nej, Siesjö borde stått upp för sin vision. Han borde laserpekat på de designade brospannen och rutit, ”Detta är bara kosmetik!”, och sedan på de motorvägsväldiga ramperna i land, ”Det är det här vi borde tävlat om, hur bron ska landa, hur staden kring brofästena ska utformas!”, och förklarat att, ”Ska vi kunna exploatera marken förnuftigt måste bron vara låg, knappt lyfta från kajkanten!” Varpå någon redare i publiken förstås skulle protesterat, hävdat att en kollektivtrafikbro som måste vara stängd när folk åker till och från jobbet försvårar för miljövänliga älvtransporter. Varpå Siesjö snabbt skulle svarat, ”Då bygger vi en öppningsbar gång- och cykelbro och lägger kollektivtrafiken i tunnel. Så gynnas alla trafikslagen.”
Jag tänker, kanske sätter han sitt hopp till mark- och miljödomstolen? För att få bygga sin 13-metersbro måste Göteborgs stad nämligen ha domstolens godkännande. Det har man inte fått ännu. Ett avslag och Siesjö ges chansen att göra om och göra rätt.
