Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor sa i en intervju med DN nyligen att hon inte tror på mångkulturalismen. Bild: Henrik Montgomery/TT

Mångkulturen är redan här, Ebba Busch Thor

Kristdemokraternas partiledare tror inte på att mångkultur fungerar.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

”Mångkulturalismen som politiskt projekt måste vara död” säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush Thor i en intervju med DN (6/7).

Liberalernas nya partiledare Nyamko Sabuni var inne på liknande spår under sin kampanj för att bli vald. Hon sa då till Expressen att: ”målsättningen med den mångkulturella samhället måste begravas” och att ”mångkultur inte är något att eftersträva” (6/6).

Och de har ju verkligen rätt. Bara att de känns hopplöst sena i sina politiska utspel. Mångkultur som ett problematiserat begrepp har varit ute länge, speciellt bland oss som utpekas som mångkulturella. Alltså vi som är svenskar men behandlas, betraktas och benämns som något annat. För det är ju faktiskt inget problem. Bara ett faktum.

LÄS MER: Böneutrop är inte segregerande

2008 hade pjäsen "Etnoporr" premiär på Teater Tribunalen i Stockholm. Jag hade skrivit en monolog om en tjej som hette Aisha, bodde i en förort och hade två mål i livet, att vinna Idol och göra politisk och sexuell revolution i förorten. Det var en uppgörelse med debatten om mångkultur och hederskultur och förortskultur och alla andra kulturer som politiker och tyckare hittat på för oss som är födda här i Sverige, eller levt större delen av våra liv här. Den var baserad på frustrationen över att bli behandlad på ett särskiljande sätt istället för på ett inkluderande sätt. Jag och många med mig upplevde talen och projekten om mångkultur som rasistiska och kontraproduktiva.

I ett tal till folket säger Aisha i pjäsen:

vi e trötta på alla missionärer som vill frälsa oss från segregation

åk och missionera nån annanstans

vi vill inte vara mångkultur

jag hatar mångkultur

vi e svenskar och normala och vill vara svensk kultur

vi kollar på Idol och äter kebab lika mycket som alla andra

De raderna utgick ifrån tanken om att vi redan finns här. Vi existerar. Är en del av det här landet. Att vi tillhör den uppdaterade svenska kulturen och att vi tycker om det.

Men när Ebba Busch Thor i DN-intervjun utvecklar sina tankar blir det väldigt snabbt oroväckande. Hon säger: ”mångkulturalism, att man tror att man kan stoppa ihop en massa olika människor och kulturer och blanda ihop det till något nytt, och att det ska fungera, det tror inte jag på.”

LÄS MER: Hur mycket islamofobi tål Sverige?

Det är oroväckande eftersom det hon inte tror på redan finns, och fungerar i hög grad alldeles utmärkt varenda dag i Sverige. Varje dag i mitt vardagsliv existerar jag, varje dag träffar jag förskollärare, busschaufförer, musiker och företagare med olika hudfärg, religion, bakgrund, traditioner och läggningar, vars gemensamma nämnare är att de bor och trivs i Sverige. Är svenskar.

Varje dag blandas vi ihop till något nytt och bättre och tillsammans har vi i nästan 50 år byggt ett av världens bästa samhällen.

Men precis som talet om mångkultur var en omväg kring samhällsproblemen så är mångkulturalismens utropade död det också. För lika lite som skandalen på Karolinska sjukhuset har med svensk kultur att göra har gängkriminaliteten i förorterna med utländsk kultur att göra. Och omvägen blir ännu större då Kristdemokraterna istället för att ta tag i de problem som finns ska tala om för folk hur de ska fira jul.

Det kallas för assimileringspolitik och har aldrig fungerat utan våld.