Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Björn Kohlström: Litteraturprisens problem är deras popularitet

Nyligen har både Nobel- och Augustpriset delats ut. Snart är det dags för Borås tidnings debutantpris. Kritikern Björn Kohlström funderar kring litteraturpriser som fenomen och vad dess popularitet säger om litteraturens vikt i samhället.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Björn Kohlström är författare, litteraturkritiker och jurymedlem i Borås tidnings debutantpris. Han har tidigare även suttit i Augustprisjuryn.

Att prioritera innebär alltid smärtsamma beslut, eftersom det som förordas tvingar fram något annat som avvisas. Ifrågasättanden av urval för litterära priser är lika välkomna som de är opassande, eftersom ett livaktigt samtalsklimat måste tillåta hög takhöjd för kritik och ändringsförslag. Men då får man ha i åtanke det omsorgsfulla arbete som ligger bakom det urval som presenteras. Alternativet skulle vara att ersätta de kompetenta läsarna i juryn med en AI som helt enkelt sammanställer och rangordnar data kring årets mest omtalade böcker.

Med andra ord: en jury för ett litteraturpris har tolkningsföreträde, då dess gedigna sysslande med böckerna under ett helt år har starkare pondus än den krönikör som i vredesmod saknar sin favoritbok bland de nominerade. Med detta sagt är det ändå anmärkningsvärt att Augustpriset de senaste fyra åren låtit debutanter få en genväg till nomineringarna.

Priser är besvärliga. Ju större intresset blir, desto mer håglös känner jag mig.

LÄS MER: Lydia Sandgren Augustpris-vinnare med ”Samlade verk”

Priser är besvärliga. Ju större intresset blir, desto mer håglös känner jag mig. Om vi hade ett större allmänintresse för litteratur genom hela året skulle det inte längre bli så att många bevakar årsbästalistor och inväntar Nobel- och Augustpris för att läsa de böcker som i ärlighetens namn borde ha hamnat på allas läppar långt tidigare. Pristagares böcker ska inte ligga under julgranen, de ska ha legat i läsarens knä tidigare under året. Det här hade varit verklighet om vi bara kunde erkänna värdet av litteratur som något annat än verklighetsflykt för kufar.

Så här kan det bara bli när boken har reducerats till en accessoar. Glöm inte att det aldrig har varit enklare att ta del av utbudet och bilda sig en egen uppfattning. Att priserna fyller en vägledande funktion betyder inte att de ska ersätta ens egna smakpreferenser. Det enda som krävs för att utveckla sin smak är nyfikenhet och ett bra bibliotek, och med hjälp av internet har det blivit oändligt mycket smidigare att till exempel jämföra dagstidningars mottagande av de böcker som ges ut.

En bra bok ska upprätthålla mer än ”content”, ämnen som kan paketeras i slagkraftiga meningar som gör sig bra i det nya medielandskapet

LÄS MER: De kan få Borås Tidnings debutantpris

En bok ska vara något annat än en markör för en viss livsstil, något att positionera sig med på sociala medier. I bästa fall blir boken mindre av förströelse och eskapism, och mer av ett livsavgörande verktyg för att förstå både världen och dig själv. Det är stora ord, men om boken ska överleva – trots de många domedagsprofetiorna som regelbundet trumpetas – behöver den återfå sin funktion som en av de viktigaste beståndsdelarna i ett fungerande samhälle. Det kan den inte göra om den hamnar utanför de vardagliga sammanhangen som en kuriositet.

En bra bok ska upprätthålla mer än ”content”, ämnen som kan paketeras i slagkraftiga meningar som gör sig bra i det nya medielandskapet. En bra bok ska våga bejaka det vaga och obehagliga, och våga lämna läsaren i tärande bryderier. En bra bok ska också utmana ens världsbild och i ordets bokstavliga mening provocera fram en reaktion och lansera nya idéer och inte enbart upprätthålla det oföränderliga.

Därmed är de litterära prisernas problem paradoxalt nog dess popularitet. Det är för många som bryr sig för lite under resten av året. Det är bara i ett samhälle där litteraturen hamnar på efterkälken i olika sammanhang – mediala, politiska, pedagogiska – som vi tvingas förlita oss på den bristfälliga summering som ett litterärt pris innebär. I ett sådant samhälle blir prisen defibrillatorer som några gång om året sätter igång den svenska litteraturens hjärta, som under resten av året drabbas av hjärtrytmrubbning.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.