Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sara Garib, vinnare av Ortens bästa poet 2018, på Göteborgs poesifestival. Bild: Olof Ohlsson

Litteraturen mådde bäst utanför centrum

Victoria Greve ser tillbaka på litteraturåret som gått.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Några veckor efter riksdagsvalet dök jag in i den nedsläckta sporthallen i Angered arena för Göteborgsfinalen av Ortens bästa poet. Poesitävlingen drog en publik på omkring tusen personer, de flesta tonåringar, jag fick gå långt in för att hitta en plats på den fulla läktaren. Överallt såg jag tjejer. I publiken, men framförallt på scen. Tonårstjejer med lösögonfransar och blingiga hijaber som med humor, språkkänsla och karisma genom poesin tog makten att sätta ord på sig själva och sin omvärld.

LÄS MER: Reportage om Göteborgslaget som gick vidare i Ortens bästa poet

Det är en rätt bra plats att börja på för att göra sig en bild av litteraturåret som gått. 2018 tillhörde utkanterna.

Ett slags litterärt centrum havererade med Svenska akademien och Det Stora Priset som ställdes in. Men litteraturen verkar ha mått ganska så bra i tumultet. Nya akademien utnyttjade skickligt medieuppmärksamheten för att lansera ett alternativt pris. De fick kultursidorna att diskutera litterär kvalitet som omväxling till konfliktrapporteringen från Börshuset. Nya akademien lyckades dessutom dela ut sitt pris till en väldigt bra författare, Maryse Condé, som också kom till Stockholm för att ta emot det.

Svenska akademien själva tvingades vända sig bort från sitt givna centrum i huvudstadens kulturkretsar för att försöka återfå trovärdighet. Två av de tre nya ledamöterna, poeten Jila Mossaed och litteraturvetaren Mats Malm har sin bas här i Göteborg. Och GP:s litteraturkritiker Mikaela Blomqvist utsågs till den utomstående kommitté som ska hjälpa Akademien att utse nästa års Nobelpristagare.

Bokmässans existentiella kris från förra året ledde till uppkomsten av den alternativa litteraturfestivalen Scener och samtal. Den ser ut att bli ett återkommande inslag i Göteborgs litteraturliv. I år arrangerades också Angereds bokmässa för första gången. En mässa har blivit tre. Göteborgs poesifestival återvände efter ett par års vila under ny konstnärlig ledning av förortsbaserade skrivarskolorna Gatlyktor och Qalam.

LÄS MER: GP:s kritiker väljer: Här är årets bästa böcker 2018

Utkantsperspektivet gick också igen i flera av årets mest uppmärksammade böcker. De osynliggjorda och objektifierade, samhällsproblemen och offren förde ordet. I Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg talade en mördad kvinna från andra sidan döden. Balsam Karams hyllade Händelsehorisonten utspelas bokstavligen i Utkanterna, där deporterade mödrar och barn tvingas leva. Linnea Axelssons Augustbelönade Ædnan tecknar samernas historia inifrån, en historia som hittills skrivits av den svenska överheten. Och Malin Lindroth skrev fram en ny kritisk position i Nuckan: Den bortvalda kvinnan som skärskådar heterodynamiken och kärlekens villkor.

Min egen starkaste läsupplevelse från i år blev ett flera tusen år gammalt verk. Trots att Iliaden skildrar ett stort krig hämtar den sina starkaste bilder från bronsåldersmänniskans vardagsliv. Den allvetande berättaren zoomar in både gudar, greker och trojaner och får dem att stå ut från sidorna som varelser av kött och blod.

Efter den nationella finalen i mitten av december kom beskedet att Ortens bästa poet lägger ner. Arrangörerna berättade att de känt sig motarbetade. Men i videor på Instagram fortsätter tjejerna att framföra sina dikter.

När år blir till århundraden och millennier är det litteraturen som kommer att överleva allt annat. Gott nytt år.