Lars Åberg: Varför ska samer bli mer jämställda?

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Våren 2008 gav regeringen Ungdomsstyrelsen i uppdrag att stödja jämställdhetsarbete bland landets nationella minoriteter – judar, samer, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Det ansågs att kvinnornas position behövde stärkas. Totalt avsattes 6,5 miljoner kronor för ändamålet. Ungdomsstyrelsens slutrapport om de olika projekten har föregåtts av en sammanfattande populärversion där man kan läsa:

”Vad som är jämställdhet och vilka frågor som är viktiga kan se olika ut för olika grupper. Man måste inte bara köpa den rådande svenska versionen av jämställdhet. Hitta i stället er egen version utifrån grupp och kultur.”

Alldeles bortsett från det slafsiga krämarspråket i Jämställdhet på egna villkor sticker det i ögonen att en statlig myndighet så tydligt kan distansera sig från jämställdhetens svenska version. Få vill väl påstå att denna är perfekt eller en gång för alla gjuten i en viss form, men har den ändå inte, ställd bredvid andra versioner, något som talar för sig till och med i Ungdomsstyrelsens ögon?

ANNONS

Rekommendationen till landets minoriteter tycks i stället vara att om de inte gillar jämställdhet – eller demokrati eller yttrandefrihet? – kan de hitta på något eget som de anser fungerar bättre. Kanske ett eget rättssystem, bara det bygger på ”grupp” och ”kultur”?

När jag kontaktar Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson blir jag hänvisad till enhetschefen Fredrik Wikström, som förklarar att det jag läst är en ”inspirationstext”; det är enligt honom viktigt att varje minoritet själv får definiera sina behov av jämställdhet och kan utgå från det som är relevant för den. Men, nej, säger han, man kan naturligtvis inte byta ut ”jämställdhet” och ha en egen version av ”demokrati” eller ”yttrandefrihet”. En slutsats blir då att jämställdheten intar en särställning som särskilt förhandlingsbar.

Man måste också fråga sig varför just judar och samer ska skärpa sig och blir mer jämställda. Har de fem nationella minoriteterna speciella attitydproblem som behöver rättas till? Något sådant framgår inte av regeringsbeslutet, där det bara talas allmänt om att förbättra kvinnornas ställning inom de nämnda grupperna. Och eftersom den svenska versionen inte nödvändigtvis ska råda i Sverige blir det dessutom oklart vad slutresultatet förväntas bli – om det nu inte är så att man faktiskt önskar sig ett pärlband av kulturbaserade särartstolkningar

ANNONS

Jag tvivlar dock på att det skulle vara politiskt möjligt att också anslå skattemedel till riktade projekt för att förbättra jämställdheten bland exempelvis kurder, katoliker, muslimer eller göteborgare.

ANNONS