Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Regissören Ninja Thyberg fotograferad inför premiären av långfilmsdebuten ”Pleasure” på Göteborgs filmfestival. Filmen, som tog flera år att färdigställa, skildrar porrbranschen i Los Angeles. Bild: Jonas Lindstedt
Regissören Ninja Thyberg fotograferad inför premiären av långfilmsdebuten ”Pleasure” på Göteborgs filmfestival. Filmen, som tog flera år att färdigställa, skildrar porrbranschen i Los Angeles. Bild: Jonas Lindstedt

Kvinnors långfilmer tar längre tid att skapa

Det tar längre tid för kvinnliga än manliga filmskapare att färdigställa sina filmer. Det i sin tur leder till ojämn könsfördelning bland premiärsatta filmer. Det visar Filminstitutets nya jämställdhetsrapport som släpps i dag.

LÄS MER: Nu invigs Göteborgs filmfestival 2022 på Draken och Stora teatern

Det tar betydligt längre tid för kvinnliga manusförfattare och regissörer att se sina långfilmer förverkligas. Det visar ”406 dagar – en tidsfråga”, Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport för perioden 2021-2022.

I rapporten, som på lördag presenteras under Göteborgs filmfestival, har analytikerna för första gången tittat närmare på tidsaspekten vid en films tillblivelse. Ett tydligt resultat är att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att få klart sina långa spelfilmer. Det i sig påverkar vilka filmer som når publiken.

En kvalitetsfråga

”Det är inte ’bara’ en rättvisefråga utan även en kvalitetsfråga. Genom filmens alla berättelser skapas samtal och insikter. Aktuella ämnen kanske inte är lika aktuella längre när åren går. Och kanske går publiken miste om en relevant berättelse, just när den är som allra viktigast att ta del av.” skriver Josefin Schröder, som är strategisk analytiker för Filminstitutet, i rapportens förord.

LÄS MER: Kulturministern Jeanette Gustafsdotter om sin tuffa start

Generellt tar det alltså längre tid för filmer med kvinnor i nyckelpositioner att bli klara. Särskilt tydligt är det för filmprojekt med kvinnliga manusförfattare visar rapporten. För dem tar det i genomsnitt 406 dagar längre, från första utvecklingsstöd till filmens premiär, jämfört med män. Det innebär att det i genomsnitt tar fyra år och fyra månader för filmer med kvinnliga manusförfattare att blir klara, jämfört med tre år och två månader för filmer med manliga manusförfattare.

Liknande tendenser syns även för regissörer. Där tar det 138 dagar längre för en kvinnlig än en manlig regissör att bli klar med sin film.

Svårt att få extern finansiering

Bland orsakerna nämns bland annat att projekt med kvinnliga upphovspersoner har svårare att, utöver utvecklingsstöd, få extern finansiering. Något som krävs för att kunna komma vidare med sin produktion.

LÄS MER: Nordiskt filmpris halverat på bantad Göteborgs filmfestival

En logisk konsekvens av detta faktum är att det blir färre filmer per kvinnlig upphovsperson som produceras över tid. Även om lika många kvinnliga som manliga manusförfattare skulle vara verksamma inom den svenska filmbranschen så kommer alltså ändå färre av kvinnornas filmer att nå publiken.

Sammanfattningsvis bidrar situationen till en ojämn könsfördelning bland premiärsatta filmer varje år, slår rapporten fast.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.