Kulturklyftan svår att bryta i Malmö

ANNONS
|

Ökade klyftor ligger bakom kriminaliteten i Malmö. Situationen återspeglas även i kulturlivet, som har svårt att locka en bred publik. Men vad har konstnärer, filmare och författare för ansvar att motverka segregation, våld och utanförskap?

En bil som brinner på en mörk gata. Vitkritade konturer av en kropp. En bild av Malmö. Bokstavligt talat. Scenen är en detalj i konstnären Oskarps monumentala målning "I periferin" som nyligen visades på Malmögalleriet Makeriet.

Oskarp, eller Oskar Persson som han egentligen heter, har en bakgrund som graffitimålare, och är en av få konstnärer som valt att direkt och konkret kommentera Malmös problem med kriminalitet och gängvåld.

ANNONS
-Jag är ingen politisk konstnär. Tanken var att göra en målning av Malmö framifrån, med allt det fina, och allt det jag älskar, säger Oskar Persson.

Det kubistiskt inspirerade verket bestod först enbart av varma färger och en myllrande stadsmiljö. Men bilden kändes förljugen och ensidig. De mörkare partierna tillkom sent i processen. Och bara några dagar innan utställningen målade Oskar Persson den brinnande bilen.

Resultatet blev enligt honom själv en ärligare bild av Malmö.

-Människor förstår inte hur delad och segregerad den här staden är. Det lurar saker i periferin som gör att även jag kan känna obehag när jag går hem om kvällarna, säger han.
Klasskillnader

Att många inte känna sig delaktiga i samhället har beskrivits som en av de yttersta orsakerna till det senaste halvårets dödsskjutningar i Malmö. Utanförskapet kan ha många orsaker. Men framför allt beror det på klass, något som flera tunga akademiker konstaterat när de ombetts kommentera utvecklingen i staden.

Kulturen är på inga sätt undantagen den här tendensen.

2006 gjordes en kartläggning av mångfalden inom Malmös kulturliv. Resultatet visade att de som tog del av stadens kulturutbud främst var högutbildade svenskfödda personer med svenska föräldrar, till övervägande del bosatta i centrum eller småhusområden.

Kulturförvaltningen satte upp ett mål. 2009 skulle var femte besökare av stadens kulturutbud ha utländsk bakgrund. Men målsättningen misslyckades. När den uppföljande undersökningen publicerades 2010 hade 18,8 procent av besökarna utländsk bakgrund. En ökning med endast en halv procentenhet jämfört med 2006.

Gör för lite

Det här är typiskt för stora delar av svenskt kulturliv, säger Ozan Sunar, tidigare chef för SVT kultur och Södra Teatern i Stockholm. Numera är han vd för Re:Orient, som sedan ett halvår tillbaka driver Moriska Paviljongen i Malmö, ett kulturhus med en tydlig ambition att ge plats åt grupper i samhället som annars inte har någon självklar arena.

ANNONS

Enligt Ozan Sunar gör samhället för lite för att få fler att känna sig delaktiga.

-Det krävs att de som är ansvariga omfördelar resurserna. Men det vill man ofta inte göra. Det finns en slående diskrepans vad skattepengarna går till i relation till sammansättningen av befolkningen.

På Malmö museer visas just nu fotoutställningen "Elva-elva-elva". Hundratals bilder tagna av både proffs och amatörer i Malmö den 11 november förra året. Initiativet togs av fotobyrån Apelöga, och projektet har också resulterat i en bok.

Enligt Birgitta Petrén, chef för Malmö museers pedagogenhet, är utställningen ett sätt att låta fler göra sina röster hörda om vad Malmö är för dem.

TT Spektra: Hur viktigt är det för er att människor känner sig delaktiga i er verksamhet?

-Det är vårt huvuduppdrag. Förr var det samla, vårda och visa. Det finns självklart kvar. Men vem är det som äger museet? Det är inte vi som arbetar här, säger Birgitta Petrén.

Att Malmö museer, en av stadens offentliga institutioner, har det här ansvaret är kanske inte så konstigt. Men de enskilda kulturutövarna då?

"Allas ansvar"

Det lilla filmkollektivet Februarifilm startade för ett år sedan filmprojektet "Malmö - Jag älskar dig" för att visa en mer nyanserad bild av staden.

Tio regissörer bjöds in och resultatet blev en film bestående av nio kortfilmer som på olika sätt speglar staden. Filmen visas på Inkonst i Malmö den 12 mars.

Men Februarifilm tycker inte att man kan ålägga konstnärer, filmare och författare något särskilt ansvar för att motverka kriminalitet och sociala klyftor.

-Det tycker jag inte man kan kräva. I så fall har alla ett ansvar, säger Anette Färdig på Februarifilm.
Arvid Jurjaks
TEXT
Arvid Jurjaks
ANNONS