Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/5

Kulturens Sommarskola del 4: Hundraåringarna

I dag kliver vi hundra år bakåt i tiden. Lektion fyra i kulturens sommarskola tar oss till år 1916. Ett händelserikt år.

1. Specialmuseet Röhsska
Sverige fick sent ett specialmuseum för konsthantverk och design. När Röhsska museet öppnade 1916 fanns runt om i Europa redan ett antal liknande museer som alla hade för avsikt att visa det yppersta inom industri- och hantverksproduktion. Museet grundades med hjälp av privata donationsmedel och bär sitt namn efter de två grosshandlarbröderna Wilhelm Röhss (1834–1900) och August Röhss (1836–1904) som genom en testamentsgåva möjliggjorde uppförandet av museet. De första samlingarna utgjordes av äldre svenskt och europeiskt konsthantverk. Snart tillkom en samling japanska och kinesiska föremål. I museets uppdrag i dag ingår bland annat ett ansvar för att bevaka och samla in design och konsthantverksföremål samt att presentera aktuella utställningar.

2. Formgivaren Stig Lindberg
”Om ni anställer mig så skall jag se till att det blir jobb på fabriken”, ska Stig Lindberg ha sagt till dåvarande chefen för Gustavsbergs Porslinsfabrik, när han sökte sommarjobb där 1936. Han var då 20 är och nyutexaminerad från Tekniska skolan (Konstfack). Lindberg blev anställd, karriären tog snart fart och det blev en hel del jobb för fabriken. Stig Lindberg (1916–1982) var en av Sveriges största och populäraste formgivare. Några av hans mer kända serviser är: Aveny, Berså, Birka, Coq, Kanton, Linnea, Löv, Spisa Ribb, Traktör och Åland. De flesta är idag hett eftertraktade designklassiker på auktioner och samlarmässor. Stig Lindberg gjorde också mycket annat inom konst och design, allt från fajanser för Gustavsberg, TV-apparater för Luma till barnboksillustrationer till Lennart Hellsings Krakel Spektakel.

3. Debutanten Edith Södergran
”Jag gör icke dikter utan jag skapar mig själv, mina dikter äro mig vägen till mig själv.” Den finlandssvenska poeten Edith Södergran (1892–1923) räknas till av de främsta föregångarna inom modernistisk lyrik. Hon debuterade med diktsamlingen Dikter 1916. Edith Södergrans skrev passionerat om kärlek och om det kvinnliga jaget och kvinnlighet. Hon var en förnyare och skrev dikt som provocerade sin samtid. Hon var endast 31 år när hon dog och fick inte själv uppleva den uppmärksamhet, uppskattning och berömmelse som hennes poesi senare vann runt om i världen.

4. Komponisten Gustav Holst
Gustavus Theodore von Holst, född 21 september 1874 i Cheltenham, Gloucestershire, död 25 maj 1934 i London, var en brittisk kompositör av delvis svensk härkomst. Hans mest kända verk torde vara orkestersviten Planeterna, färdigställd 1916.
Holst tänkte mer i astrologiska termer än i astronomiska när planeterna kom till, och det förklarar varför det bara finns sju satser i verket – Jorden saknas. Orkesterversionen blev snabbt en jättesuccé och musiken har inspirerat generationer av filmmusikskapare.

5. Scenen Lorensbergsteatern
”En konstens helgedom, ett diktens tempel”, sade skådespelaren Victor Sjöström i sitt invigningstal. Första föreställningen på landets modernaste teater kunde börja. Det var den 27 oktober 1916 och Invigningspjäs var Strindbergs Ett drömspel. Det var den teaterintresserade krögaren och visionären Sophus Petersen, som sedan tidigare drev Värdshuset i Lorensbergsparken som stod bakom bygget av den nya scenen. Som motprestation krävde han att få sitt värdshuskontrakt förlängt med femton år. Mauritz Stiller blev teaterns första regissör och konstnärlige ledare. Lorensbergsteatern blev snabbt en talteater att räkna med som lockade dåtidens storheter: Victor Sjöström, Anders de Wahl, Ernst Rolf, Tora Teje, Georg Rydeberg, Lars Hanson med flera. 1934 stod Göteborgs Stadsteater klar och när ensemblen flyttade över dit blev Lorensbergsteatern Lorensberg Bio fram till 1987. Galenskaparna och After Shave har sedan dess drivit Lorensbergsteatern och etablerat den som teater igen.

6. Författaren Ulla Isaksson
Ulla Isaksson, (1916–2000), debuterade 1940 med romanen Trädet. och skrev sedan flera noveller, romaner och filmmanus. Bland annat skrev hon manus till Ingmar Bergmans Jungfrukällan (1960). Några av de mest kända romaner är Kvinnohuset, Födelsedagsfesten och Paradistorg, alla med kvinnor som huvudpersoner. Omdebatterade Paradistorg blev film 1977 i regi av Gunnel Lindblom. Tillsammans med sin man Erik Hjalmar Linder skrev hon i slutet av 70-talet en biografi i två band om Elin Wägner, Amason med två bröst, 1977, och Dotter af Moder Jord, 1980. Priser och utmärkelser i urval: Tidningen Vi litteraturpris 1950, Svd:s litteraturpris 1952, Ledamot av Samfundet De Nio 1973, Hedersdoktor i Stockholm 1978, Göteborgs-Postens litteraturpris 1988.

7. Folkrörelsen Sveriges Hembygdsförbund
”Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden”, skriver Sveriges Hembygdsförbund på sin hemsida. Förbundet firar 100 års-jubileum under 2016 och har utlyst året till Hembygdens år. Landskapet och naturmiljön är ett prioriterat område. Som medlem kan man idka släktforskning, bli fadder för en fornlämning eller vara med och samla lokala bilder och berättelser. Verksamheten är bred och arbetet ideellt. På många håll runt om i landet är det just hembygdsföreningar som ser till att resa majstänger på midsommarafton.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.