Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Krigsbilder på Tiktok – så pratar du med ditt barn

Sociala medier fylls av bilder på krig och många barn och unga är nu rädda för att Sverige ska dras in i konflikten. Som vuxen är det viktigast att svara sanningsenligt, menar psykologen Jenny Klefbom.
– Många vuxna tänker att man lugnar barnen genom att säga att det inte är inte så farligt. Men barn går inte på sådana lögner, säger hon.

I sociala medier sprids videor och bilder på Rysslands invasion av Ukraina och på Tiktok, en app som används av många barn och unga, har budskap om att Sverige står på randen till ett krig spridits längre än så.

Detta har oroat många barn, vilket Bris bland annat vittnat om. Och under torsdagens pressträff vände sig statsminister Magdalena Andersson direkt till barn och unga i Sverige och uppmanade dem att vara försiktiga med vad de tittar på i mobilen och att inte dela klipp vidare som kan vara skrämmande för andra.

– Många av er undrar säkert vad det är som händer nu och kanske känner er oroliga. Prata gärna med era föräldrar, lärare eller någon annan vuxen du litar på. Det kan göra att det känns bättre, sade Magdalena Andersson på pressträffen.

Viktigt att inte släta över

Men hur ska man då som förälder prata med sitt barn om vad som händer i Ukraina? Jenny Klefbom, psykolog inriktad på barn och ungdomar, menar att det är viktigt att ta barns oro över vad de sett i sociala medier på allvar och inte försöka släta över situationen. Föräldrar får gärna får vara mer inlyssnande och svara på barnens egna frågor.

– Man ska inte försöka förminska det som händer, det är ingen liten sak och det är fruktansvärt allvarligt för de som bor i Ukraina. Många vuxna tänker att man lugnar barnen genom att säga att det är inte så farligt eller att det snart går över. Men barn går inte på sådana lögner, säger hon.

– Dessutom stämmer det ju inte och vem ska barnen då lita på sen? Det är viktigt att vara en trovärdig person för dem.

Fakta: Så pratar du med ditt barn

  • Var påläst. Så att du kan svara med korrekt och aktuell information.
  • Titta tillsammans. Om ni läser en artikel eller kollar på tv tillsammans finns du där för att dels nyansera, dels svara på frågor.
  • Du måste inte veta allt. Det är okej att säga att du inte vet, men säg då också att du kan ta reda på det så att barnet slipper spekulera.
  • Ta oron på allvar. Barn kan göra kopplingar som skapar riktig oro. Utgå inte från att barn är oroliga eller oroar sig för samma sak som du som vuxen kanske gör.
  • Fråga. Ta initiativet genom att kolla om barnet undrar något. Då finns ju du där med svar.
  • Prata om att allt inte är sant. Om barnet är ute på sociala medier kan en diskussion om källkritik vara bra att ha. Utifrån barnets nivå.
  • Sverige har militärer för att det inte ska bli krig. Det kan vara bra att påminna barn och även vuxna om att Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige. Det är därför vi i Sverige har militärer, inte för att starta krig.
  • Skicka med hopp. Prata gärna om att många länder och organisationer samarbetar för att det inte ska bli krig.

Källa: Krisinformation.se, Försvarsmakten och BRIS.

Som vuxen är det viktigt att tänka på att barn får information från flera håll: de snappar upp nyhetsrapporteringar, de hör hur vuxna pratar och får information i egna kanaler, som Tiktok, vilket kan vara svårt som förälder att få överblick över.

– Det viktiga är att skydda de minsta barnen, tre- och fyraåringar ska inte vara i närheten av nyhetssändningar. Men även barn i förskoleålder hör vuxna prata och snappar upp information och då är det viktigt att bemöta det, säger Jenny Klefbom.

Förklara att det inte sker här

Om du har äldre barn och som förälder känner att du inte vet så mycket om konflikten och har svårt att redogöra för den, tipsar Jenny Klefbom om att tillsammans titta på exempelvis ”Lilla Aktuellt” – vars redaktion fått beröm i sociala medier för hur de chattat med barn som oroat sig för kriget.

Det viktiga är att vara lugn och förklara för sina barn att det är en konflikt som inte sker precis här.

– Krisen kommer mycket närmre i och med sociala medier. Barnen får information i realtid vilket gör att det blir mer levande och känns närmre då. Som förälder kan du ingjuta ett lugn i dina barn genom att prata med dem på allvar, men poängtera att det som sker trots allt inte är här i Sverige, säger Jenny Klefbom.

LÄS MER: Viktigare än någonsin att skilja på demokrati och diktatur

LÄS MER: Ryssland är välkommet i Eurovision – trots kriget

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.