Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Konsumtion är inte lösningen

Konsumtion kommer inte lösa alla våra problem. Istället måste vi börja diskutera hur vi vill leva. Men Mattias Hagberg undrar om vi är beredda att byta en extremism - konsumismen - mot en annan, religiös eller politisk.
Proppmätt sjunker du ner i soffan och slår på teven. Zappar. Låter världen välla in i ditt vardagsrum. Via tevenyheterna får du bilder och fakta du redan känner - allt det där om jordens uppvärmning, överfisket, ökenspridningen, svälten, energibristen. Siffrorna och rapporterna är nya men innehållet är det gamla vanliga: vår livsstil förstör vår miljö.
Du vet. Du känner redan problemet, men du orkar inte riktigt bry dig, inte just nu. Du är för mätt, för trött, för avtrubbad.
Så ser ditt liv ut. Så ser mitt liv ut.
Vi vet. Men vi orkar inte riktigt bry oss.
Varför? Hur kan det komma sig?
Det handlar om avståndet, svarar den kanadensiska statsvetaren Peter Dauvergne i boken The Shadows of Consumption, en skarp analys av konsumtionens baksidor.

Med avståndet kommer ointresset
Enligt Peter Dauvergne, som skrivit flera uppmärksammade böcker om politik och miljö, har vi under de senaste decennierna "outsoursat" de ekologiska kostnaderna för vår livsstil. Globaliseringen har gjort det "lättare för stora stater och stora företag att flytta kostnaderna för sin produktion och konsumtion till avlägsna ekosystem och samhällen i den globala ekonomins marginal", skriver Peter Dauvergne. Och med avståndet kommer ointresset. Vi människor har svårt för att leva oss in i de problem som uppträder på andra sidan jorden, även om vi själva orsakat dem.
Dessutom, påpekar Peter Dauvergne, lever vi i dag med föreställningen om att vi i väst kommit långt i vårt arbete med att miljöanpassa vår produktion och konsumtion. Vi svenskar kan till exempel skryta med att vi lever i ett av världens mest miljövänliga länder. Få andra stater har så strikta regler för produktion och återvinning. Men vad spelar det för roll när nästan allt vi konsumerar är producerat i andra delar av världen där våra regler inte gäller?
I dag håller det dessutom på att växa fram en global hantering av konsumtionens rester; bland annat exporteras elektronikskrot fram och tillbaka över världen och återvinns ofta under vidriga förhållanden i Kina, Indien eller Västafrika.
Peter Dauvergne beskriver de stora sammanhangen. Genom att konsekvent undersöka den moderna konsumtionen som ett globalt fenomen ser han viktiga samband och han kan visa hur de egentliga kostnaderna för vår livsstil exporteras till avlägsna delar av vår planet. Hans analys förklarar en hel del, men långt ifrån allt. Han visar hur lätt det är för oss att blunda. Men han visar inte varför vi så gärna slår igen ögonen och låtsas att allt är frid och fröjd.

Skrämmande uppgörelse
Den polsk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman har under många år skrivit och funderat kring vårt samhälles förhållande till konsumtion. I boken Konsumtionsliv drar han ihop trådarna och bjuder på en skrämmande uppgörelse med vår moderna tillvaro.
Medan Peter Dauvergne blickar utåt, mot de stora sammanhangen, blickar Zygmunt Bauman inåt, mot vår socialpsykologi. Enligt Zygmunt Bauman lever vi i ett samhälle som är genomsyrat av konsumtionen. För honom är konsumtionen den viktigaste drivkraften för såväl samhället som för enskilda individer. Det är inte längre produktionen av varor som är det centrala, istället är det omsättningen av produkter som räknas. Ju hastigare vi förbrukar kläder, datorer, teveapparater, möbler, böcker, bilar, desto bättre. Eller som Zygmunt Bauman uttrycker saken: "I konsumtionssamhället förskjuts [&] sökandet efter lyckan - det mål som oftast åberopas och används som bete i marknadsföringskampanjer som syftar till att stimulera konsumenternas vilja att dela med sig av sina pengar - från skapandet av ting eller anskaffandet av dem till bortskaffandet av dem - just vad som krävs för att bruttonationalprodukten skall växa."
Men Zygmunt Bauman nöjer sig inte med att konstatera att vi har gått från ett samhälle som fokuserade på produktion till ett samhälle som fokuserar på konsumtion. Hans analys visar att allt underordnats konsumtionens logik. Samhället har, med Zygmunt Baumans ord, blivit konsumistiskt. Om produktionssamhället förvandlade arbete till en vara som gick att köpa och sälja på en marknad, har konsumtionssamhället förvandlat själva livet till en vara. Vi är marinerade i konsumtion. Människor i konsumtionssamhället ser sig själva som varor som måste paketeras på ett tilltalande sätt med hjälp av kläder, möbler och prylar för att bli attraktiva på arbetsmarknaden, relationsmarknaden och vänskapsmarknaden.
Vi är så låsta i vår shoppingvärld att vi till och med föreställer oss att svåra samhällsproblem enbart kan lösas med konsumtionens hjälp.

Stenhård marknadslogik
Även miljöfrågan har inordnats i denna stenhårda marknadslogik; genom att köpa rätt kan vi skaka av oss allt det gamla, smutsiga och energikrävande och träda in i en ny, modern och fräsch tid utan att behöva förändra något i grunden. Vi skrotar bara den gamla bensinslukande bilen och köper en ny bensinsnål, vi slänger bara det gamla energikrävande kylskåpet och köper ett nytt energieffektivt och vi byter bara våra gamla och tråkiga kläder mot nya chica och ekologiska, och plötsligt har allt löst sig. Allt detta gör vi i ett rasande tempo eftersom konsumtionssamhället är ett samhälle där vi lever i ständigt rörelse, livrädda för att fastna i de gamla och omoderna prylarna. Livet i konsumtionssamhället är, enligt Zygmunt Bauman, ett enda evigt nu utan vare sig framtid eller dåtid - bara nutid, bara tillfredsställelse i stunden, bara här och nu, aldrig sen. Glädjen ligger enbart i själva förvärvet, shoppingen, inte i ägandet.
Zygmunt Baumans mörka analys av konsumtionssamhället är en av de skarpaste som finns att tillgå. Med hans hjälp blir det smärtsamt lätt att förstå varför vi sitter nedsjunkna i soffan, oförmögna att agera. Våra liv har ju blivit konsumtion - att sluta shoppa är som att ge upp själva livet.
Egentligen har Zygmunt Baumans diagnos bara en brist: den är alltför mörk. Här finns inget utrymme för förändring eller för uppror mot den ordning som råder. Här finns bara konsumtion, inget annat. Ingen motmakt, inga motbilder. Trots att kritiken mot konsumtionen sprider sig.
"Jag hör att det låter naivt när jag säger det, men jag väljer ändå att tro på möjligheterna till förändring för oss som gått vilse bland alla prylar", skriver konstnären Erika Dahlén i inledningen till antologin Jorden vi ärvde - om klimat, konsumtion och livsval, som kom i höstas. I antologin har hon samlat texter av författare, journalister och poeter och bilder av konstnärer som alla på ett eller annat sätt problematiserar vår konsumtion. Antologin visar på bredden och vitaliteten i konsumtionskritiken.

Pekar i samma riktning
Nästan samtliga texter och bilder i Jorden vi ärvde pekar i samma riktning: utan konsumtionen uppstår ett tomrum som måste fyllas med något nytt. Frågan är bara med vad.
Detta är i dag den avgörande frågan om vi skall klara framtidens utmaningar. Vi kan inte längre gömma oss bakom föreställningen att konsumtion skall lösa alla våra problem. Istället måste vi börja diskutera hur vi vill leva.
Jorden vi ärvde är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Ordfront förlag, och läser man antologins texter av förre ärkebiskopen KG Hammar eller den nuvarande ärkebiskopen Anders Wejryd är det tydligt att kyrkan gärna kliver in och fyller detta tomrum.
Över hela västvärlden kan man nu se hur grupper med starka åsikter om hur världen är beskaffad flyttar fram sina positioner i samma takt som konsumtionskritiken sprider sig. Framför allt är det religiösa samfund som nu anar en ljusare framtid, men även en rad extremistgrupper.
Men vill vi verkligen byta en extremism, konsumismen, mot en annan, religiös eller politisk?
Nedsjunkna i tevesoffan är det lätt att vi missar chansen att forma vår värld i en sund riktning.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.