Julvärden som tänder ljuset före Kalle Anka har blivit en stark symbol och valet av värd har på senare år nästan alltid diskuterats livligt. Förra året rasade folk över att Lotta Lundgren och Erik Haag hade spelat in allt i förväg.
LÄS MER:Julvärdarna och tittarilskan vi minns
I år är kommentarerna översvallande positiva. Kattis Ahlström, rutinerad journalist, programledare och tidigare generalsekreterare i Bris, tycks vara ett så självklart val för uppdraget att många var övertygade om att hon redan varit julvärd. Till slut trodde hon det nästan själv.
– Jag har gjort så himla många program och när den tredje personen sa "vad kul att du får göra det igen" tänkte jag att jag kanske har gjort det och sedan glömt det? säger Kattis Ahlström.
Utlovar supertraditionell ljuständning
Hon lovar att inte spela in i förväg, eller tända ljuset med eldkastare eller något annat som stör julfriden.
- Jag kommer göra det helt supertraditionellt, på Weise-vis. Det ska bli på riktigt, säger hon.
Så du kommer inte stjäla julen och springa ut ur tv-huset med ett galet skratt?
- Hahahaha. Jag har inte tänkt på det som en möjlighet tidigare, men tack för att du sådde ett frö hos mig.
LÄS MER: Domen - så gick det för förra årets julvärdar
Nej, någon Grinchen kommer Kattis Ahlström inte bli. Hon har alltid gillat julen.
– Det är nog min favorithögtid. Den är så förknippad med mycket stämning och ett tillfälle att lugna ner tempot. För mig är julen musik och snälla människor.
Däremot har hon släppt det där med att man måste vara med familjen och sitta hemma.
- Jag har firat jul i både Paris och Marocko och med omväxlande släkt och vänner. Nuförtiden brukar jag och barnens pappa slår ihop våra familjer och förra året kom det med lite kompisar också. Det kan se lite olika ut.
Blev insmugglad via okänd bakgård
Men i år blir det alltså en liten studio i SVT-huset i Stockholm för Kattis Ahlström. Dit smugglades hon också under mycket hysch-hysch när julvärden skulle presenteras.
– Jag har ju jobbat jättelänge i det huset, men den bakgården jag skulle till har jag aldrig varit på. Taxiföraren undrade om man ens fick köra där. Så blev jag smyginsläppt av en vakt. Det var helt galet.
LÄS MER: Arne Weises ilska mot SVT:s oväntade julbesked
Om julvärdskapet vore ett trollspö och du kunde ändra tre saker med vårt julfirande, rakt genom tv-rutan. Vad skulle du göra?
- Då skulle jag först se till att alla barn känner sig trygga på julen, det är långt ifrån alla som känner det.
- Det andra är att alla tänker på en vän som är ensam och kanske bjuder in någon ny att fira jul. Om man är ensam måste julen vara värst. Inte ens nyår och midsommar är så förknippat med att folk stänger in sig och tänder ljus.
Och den tredje saken?
- Att man funderar kring konsumtionen. Det är något vulgärt med köphysterin som har uppstått.
Försöker dra ner på julshoppandet
Julshoppandet är något hon själv behöver jobba med.
- Det är väldigt kul att handla julklappar och vissa jular har jag känt att det blivit för mycket. Men jag har blivit lite bättre. Det viktigaste är att man tänkt till lite och hittat något som passar just den personen som får klappen, inte att den är dyr.
Vad gör du efter sändningen på julafton?
– Det beror lite på hur trött jag är. Men om jag orkar så tar jag mig hem till barnen, de är hos sin pappa. Annars har vi sagt att vi ska låtsas att det är julafton dagen efter, så vi har en reservplan.
Kattis tips för att sprida snällhet i jul
1. Ta kontakt med någon som du vet mår dåligt. Många människor bär till exempel på sorg och man orkar inte söka upp dem, det känns för jobbigt. Men det betyder jättemycket att någon hör av sig, särskilt på jul när många är ensamma.
2. Bjud in någon som du tror kan bli ensam i jul. Var inte så rädd för att trampa i klaveret och säga fel, säg "du kan alltid komma till oss" till den nyskilda . Och när de tvekar - var påstridig!
3. Säg hej till människor, gamla som unga. Lite kallprat är ett enkelt sätt att sprida god stämning. Det kan vara så att du är den enda människa som den personen pratar med den dagen. Det betyder mer än du tror.
