Göteborg började planera sitt 400-årsjubileum redan för tio år sedan. Det var då Göteborg & Co fick i uppdrag av kommunstyrelsen att leda, samordna och kommunicera jubileumsarbetet och det var då som ramarna för processen sattes.
Det är i första hand ett samverkansprojekt som syftar till ökad delaktighet, inkludering och ökat samhällsengagemang för att tillsammans bidra till en ännu bättre stad. Det är en öppen process där tusentals förslag har lämnats in av göteborgarna. Ett antal perspektivgrupper med expertkunskap har bidragit inom områden som; kulturstaden, öppna staden, unga staden, kunskapsstaden och gröna staden.
LÄS MER:Göteborg & Co förminskar konsten till nyttiga dekorationer
GP:s konstkritiker Sara Arvidsson anser att kulturen i allmänhet och bildkonsten i synnerhet givits en alltför undanskymd roll i jubileumsplanen och att dess status reducerats till ett slags oförarglig ”dekoration”. Vår bild är en annan.
Under fokusåret Kultur 2016 genomfördes Artscape med 22 gatukonstverk av 19 olika konstnärer i stadens samtliga tio stadsdelar. Bland annat uppfördes några av Sveriges största muralmålningar i Frölunda, brittiske Cityzenkane skapade väggfasta 3d-skulpturer i Linnéstaden och argentinska Animalito Land målades sagodjur på en fasad i Hammarkullen liksom Ollio i Majorna för att nämna några.
Under 2017 sattes det gröna i fokus med exempelvis Land Art, en konstform som tar avstamp i naturen, med flera internationellt erkända konstnärer runt om i staden.
”Sätt färg på Göteborg” med Gothenburg Art 21 är måleriföretagens egna initiativ där alla som önskade bjöds in att vara med och röstningsförfarandet gjordes tillgängligt för allmänheten där 35 000 röstade via deras websida. Att göra konstverk på offentliga platser är i sig utmanande men detta initiativs huvudsyfte är att bidra till sysselsättning för unga och binda samman staden från Blå Stället till Röda Sten.
Satsningar med Jubileumsparken i Frihamnen, Göteborg berättar, Jubileumslägret Side by side, demokratisatsning med ungt inflytande, Saltet på Ringön med flera har utvecklats från göteborgarnas idéer, förfinats via förstudier till konkreta projektplaner och har utsedda projektägare.
Ett annat exempel är idén om en linbana som kom från flera göteborgare. Det är inte Göteborg & Co som ska bygga den, som Sara skriver, utan Trafikkontoret som driver processen.
Arbetet med Göteborgs 400-årsjubileum har ett brett anslag och kan ses som en utvecklingsresa där riktningen bygger på göteborgarnas delaktighet, där idéer kan bli till verklighet och där vi fortsatt välkomnar initiativ på vägen fram till 2021.
Therese Brusberg, Göteborg & Co, chef Göteborgs 400-årsjubileum 2021.
Sara Arvidsson svarar direkt: Varför ens kalla det konst?
I sitt svar bekräftar Therese Brusberg i mångt och mycket mina farhågor. Att göra folkliga utställningar behöver inte betyda att man ger människor exakt vad de anses vilja ha; det måste finnas plats för intellektuella utmaningar. Göteborg & Co har ett folkbildande ansvar: deras kultursyn färgar också av sig på omgivningen.
Om man enbart gav folket ”vad de vill ha”, hade vi kanske aldrig kunnat titta på kulturprogram på TV, det hade bara varit ”Idol” och ”Mello” hela tiden. Lättillgängligheten i sig behöver inte vara ett problem, men när den blir ett allenarådande kriterium är samtidskonsten i fara.
Jag vänder mig särskilt mot Brusbergs beskrivning av projektet ”Sätt färg på Göteborg”. Enligt hennes ord syftar det främst på att skapa ”sysselsättning för unga och binda samman staden från Blå Stället till Röda Sten”. Varför behöver man ens blanda in konstbegreppet i så fall? Konsten bör inte användas för något främjande syfte.
Vi har gott om intressanta konstnärer i Göteborg men få av dem kan leva på sin konst. Varför inte ta vara på kompetensen som redan finns och tänka långsiktigt? Att säga sig sträva efter ökat samhällsengagemang låter fint, men det bör inte ske på bekostnad av konsten.
Sara Arvidsson, kulturskribent och konstkritiker GP Kultur.
